žŁÀûŒ§

09 december 2024

När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet tyder på att det är lättare för kvinnor att komma till tals även i ”hårda politikämnen” när mötena hålls digitalt.

Fredrik Garcia i en bÀnkrad.
Fredrik Garcia har undersökt hur digitala möten påverkade kommmunfullmäktige under pandemin. Fotograf: Jonas Roslund

– Tidigare forskning visar att mĂ€n vid vanliga sammantrĂ€den kan anvĂ€nda hĂ€rskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun pĂ„ dem. Det Ă€r betydligt svĂ„rare i digitala möten, sĂ€ger Fredrik Garcia, doktorand vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling pĂ„ Linköpings universitet.

I sin doktorsavhandling har han undersökt tre kommuner: Linköping, Sundvall och Valdemarsvik. För varje kommun har han jÀmfört ett vanligt fullmÀktigemöte innan pandemin med ett digitalt möte under coronapandemin ett Är senare. En av de aspekter som studerats Àr om mÀns och kvinnors talartid förÀndrades av att mötena blev digitala.

JÀmnare fördelning av talartid

Tidigare forskning har visat att kvinnor traditionellt Ă€gnar mer tid Ă„t ”mjuka” frĂ„gor som kultur, vĂ„rd och förskola och mindre Ă„t ”hĂ„rda” Ă€mnen som infrastruktur, energi och bostĂ€der. Vid de digitala mötena visade det sig att balansen mellan Ă€mnen blev jĂ€mnare.

NĂ€r mötena hölls pĂ„ plats Ă€gnade de kvinnliga politikerna i Linköping drygt 10 procent av talartiden Ă„t ”hĂ„rda” Ă€mnen. Det ökade till nĂ€stan 33 procent vid de digitala mötena. Likadant sĂ„g det ut i Sundsvall. Det hĂ€r betydde ocksĂ„ att skillnaden mellan hur mycket mĂ€n och kvinnor talade oavsett Ă€mne minskade.

Fredrik Garcia pekar pÄ ett par möjliga orsaker. Förutom att digitala möten kan försvÄra vissa hÀrskartekniker skulle digitala möten kunna passa kvinnors talarstil bÀttre. Annan forskning visar nÀmligen att kvinnor tenderar att uttrycka sig kortare och mer koncist. Eftersom talartiden pÄ de digitala mötena begrÀnsades kunde mÀnnen inte ta lika stor plats.

Fredrik Garcia vid ett fönster.
Digitala möten gör det svÄrare att anvÀnda hÀrskartekniker, sÀger Fredrik Garcia.Fotograf: Jonas Roslund

Baksidan med digitala möten

Mycket tyder pÄ att digitala möten gynnar kvinnors deltagande i debatten. Samtidigt kan det finnas nackdelar, menar Fredrik Garcia. Eftersom kvinnor ofta drar ett större lass nÀr det gÀller hushÄllsarbete finns en risk att fler distansmöten i slutÀndan skulle göra deras tillvaro Ànnu mer splittrad.

Det visar sig ocksÄ att kommunfullmÀktige snabbt Ätergick till traditionella möten efter pandemin. I intervjuer som Fredrik Garcia gjort med fullmÀktigeordförande i kommunerna finns en enighet om att de digitala mötena var nödvÀndiga för att upprÀtthÄlla demokratin, men att de hade brister. Framför allt saknade ledamöterna de mer informella mötena vid kaffeapparaten dÀr en del motsÀttningar som uppstÄr i fullmÀktigesalen normalt kan lösas. De rent digitala mötena tenderade att bli mer konfliktfyllda.

– Hittills tror jag att man Ă€r vĂ€ldigt glad över att ha gĂ„tt tillbaka till vanliga möten. Sen fĂ„r vi se om man om nĂ„got Ă„r eller sĂ„ börjar kĂ€nna att man kanske ska vara mer flexibla, sĂ€ger Fredrik Garcia.

Ny metod för mÀtning

Han tillÀgger att Àven om resultatet Àr statistiskt sÀkerstÀllt och urvalet av kommuner gjorts för att bli sÄ representativt som möjligt, gÄr det inte att sÀga sÀkert att resultatet gÀller hela kommunsverige. För det krÀvs mer forskning. I sin avhandling har dÀrför Fredrik Garcia tagit fram en ny metod som gör det möjligt att undersöka skillnader mellan mÀns och kvinnors talartider i hela landet.

Avhandlingen har finansierats av Sveriges kommuner och regioner (SKR), Formas och det nordiska forskningsprojektet Polygov.

Kontakt

Relaterade artiklar

Demokrati

Organisation

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.