žŁÀûŒ§

09 december 2024

När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet tyder på att det är lättare för kvinnor att komma till tals även i ”hårda politikämnen” när mötena hålls digitalt.

Fredrik Garcia i en bÀnkrad. Fotograf: Jonas Roslund
Fredrik Garcia har undersökt hur digitala möten påverkade kommmunfullmäktige under pandemin.

– Tidigare forskning visar att mĂ€n vid vanliga sammantrĂ€den kan anvĂ€nda hĂ€rskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun pĂ„ dem. Det Ă€r betydligt svĂ„rare i digitala möten, sĂ€ger Fredrik Garcia, doktorand vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling pĂ„ Linköpings universitet.

I sin doktorsavhandling har han undersökt tre kommuner: Linköping, Sundvall och Valdemarsvik. För varje kommun har han jÀmfört ett vanligt fullmÀktigemöte innan pandemin med ett digitalt möte under coronapandemin ett Är senare. En av de aspekter som studerats Àr om mÀns och kvinnors talartid förÀndrades av att mötena blev digitala.

JÀmnare fördelning av talartid

Tidigare forskning har visat att kvinnor traditionellt Ă€gnar mer tid Ă„t ”mjuka” frĂ„gor som kultur, vĂ„rd och förskola och mindre Ă„t ”hĂ„rda” Ă€mnen som infrastruktur, energi och bostĂ€der. Vid de digitala mötena visade det sig att balansen mellan Ă€mnen blev jĂ€mnare.

NĂ€r mötena hölls pĂ„ plats Ă€gnade de kvinnliga politikerna i Linköping drygt 10 procent av talartiden Ă„t ”hĂ„rda” Ă€mnen. Det ökade till nĂ€stan 33 procent vid de digitala mötena. Likadant sĂ„g det ut i Sundsvall. Det hĂ€r betydde ocksĂ„ att skillnaden mellan hur mycket mĂ€n och kvinnor talade oavsett Ă€mne minskade.

Fredrik Garcia pekar pÄ ett par möjliga orsaker. Förutom att digitala möten kan försvÄra vissa hÀrskartekniker skulle digitala möten kunna passa kvinnors talarstil bÀttre. Annan forskning visar nÀmligen att kvinnor tenderar att uttrycka sig kortare och mer koncist. Eftersom talartiden pÄ de digitala mötena begrÀnsades kunde mÀnnen inte ta lika stor plats.

Fredrik Garcia vid ett fönster.
Digitala möten gör det svÄrare att anvÀnda hÀrskartekniker, sÀger Fredrik Garcia.Fotograf: Jonas Roslund

Baksidan med digitala möten

Mycket tyder pÄ att digitala möten gynnar kvinnors deltagande i debatten. Samtidigt kan det finnas nackdelar, menar Fredrik Garcia. Eftersom kvinnor ofta drar ett större lass nÀr det gÀller hushÄllsarbete finns en risk att fler distansmöten i slutÀndan skulle göra deras tillvaro Ànnu mer splittrad.

Det visar sig ocksÄ att kommunfullmÀktige snabbt Ätergick till traditionella möten efter pandemin. I intervjuer som Fredrik Garcia gjort med fullmÀktigeordförande i kommunerna finns en enighet om att de digitala mötena var nödvÀndiga för att upprÀtthÄlla demokratin, men att de hade brister. Framför allt saknade ledamöterna de mer informella mötena vid kaffeapparaten dÀr en del motsÀttningar som uppstÄr i fullmÀktigesalen normalt kan lösas. De rent digitala mötena tenderade att bli mer konfliktfyllda.

– Hittills tror jag att man Ă€r vĂ€ldigt glad över att ha gĂ„tt tillbaka till vanliga möten. Sen fĂ„r vi se om man om nĂ„got Ă„r eller sĂ„ börjar kĂ€nna att man kanske ska vara mer flexibla, sĂ€ger Fredrik Garcia.

Ny metod för mÀtning

Han tillÀgger att Àven om resultatet Àr statistiskt sÀkerstÀllt och urvalet av kommuner gjorts för att bli sÄ representativt som möjligt, gÄr det inte att sÀga sÀkert att resultatet gÀller hela kommunsverige. För det krÀvs mer forskning. I sin avhandling har dÀrför Fredrik Garcia tagit fram en ny metod som gör det möjligt att undersöka skillnader mellan mÀns och kvinnors talartider i hela landet.

Avhandlingen har finansierats av Sveriges kommuner och regioner (SKR), Formas och det nordiska forskningsprojektet Polygov.

Kontakt

Relaterade artiklar

Demokrati

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knÀböjer pÄ en fotbollsplan och hÄller i en bit konstgrÀsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.