žŁÀûŒ§

26 augusti 2025

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med autism, ADHD eller intellektuella funktionsnedsättningar fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar för deras barn som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från Linköpings universitet.

Lina Lago tittar upp mot kameran.
Lina Lago menar att det efter pandemin finns lärdomar för skolan att dra om anpassningar för barn med särskilda behov. Fotograf: Charlotte Perhammar

– Det Ă€r vĂ€l de positiva upplevelserna som jag tycker Ă€r mest intressanta. Fast man kan ju tycka att det Ă€r lite sorgligt att det krĂ€vs en pandemi för att skolan ska acceptera de hĂ€r barnens behov och se att det faktiskt gĂ„r att möta dem, sĂ€ger docent Lina Lago pĂ„ Tema Barn vid Linköpings universitet.

Forskarna har intervjuat 23 förĂ€ldrar till barn (6–14 Ă„r) med autism, ADHD eller intellektuella funktionsnedsĂ€ttningar om familjens situation under coronapandemin. Resultatet presenteras i tidskriften Scandinavian Journal of Disability Research.

Utmaningar men ocksÄ lÀttnader

Helt klart Ă€r att pandemin innebar en ökad press för mĂ„nga av familjerna i en redan mycket hĂ„rt anstrĂ€ngd tillvaro. Fasta rutiner som Ă€r mycket viktiga för mĂ„nga av de hĂ€r barnen gick inte att upprĂ€tthĂ„lla och förĂ€ldrarna fick ta Ă€nnu mer ansvar. Även om skolorna höll öppet kunde barnen plötsligt tvingas vara hemma nĂ€r stora delar av personalen lĂ„g sjuka eller om nĂ„gon i familjen var sjuk. Somliga barn tillhörde riskgrupp och kunde dĂ€rför inte vara i skolan alls. Eftersom det rĂ„dde besöksförbud i skolan blev det svĂ„rare för förĂ€ldrar att aktivt stötta sina barn.

Men en del förÀldrar vittnar Ä andra sidan om att pandemin gjorde barnens skolgÄng lÀttare. Skolpersonalen visade större förstÄelse för barnens sÀrskilda behov och sÀtt att vara, eftersom hela samhÀllet tvingades bete sig pÄ samma vis. Det gick bra att jobba pÄ distans för den som ibland inte hade energi att vara i klassrummet eller som hade behov av avskildhet. Distansarbetet krÀvde en tydligare planering frÄn lÀrarna, vilket skapade tydlighet och minskade stressen för bÄde barn och förÀldrar.

Lina Lago sitter i en trappa.
Det Àr de positiva upplevelserna av pandemin som Àr mest intressanta, tycker Lina Lago.Fotograf: Charlotte Perhammar

Borttaget tvÄng

Även frĂ„nvaro frĂ„n skolan för den som behövde Ă„terhĂ€mta sig godtogs mer nĂ€r sĂ„ mĂ„nga Ă€ndĂ„ var borta. FörĂ€ldrar berĂ€ttar att barnen visserligen ibland utnyttjade situationen genom att pĂ„stĂ„ sig vara sjuka för att fĂ„ vara hemma, men pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den minskade konflikterna. Ett sĂ„dant exempel Ă€r tvĂ„nget att byta om och duscha i samband med gymnastiklektionerna. Det kravet hade skolan tidigare inte velat rucka pĂ„, vilket orsakat svĂ„r oro hos en del barn och krĂ€vt stora stödinsatser av förĂ€ldrarna. Under pandemin togs tvĂ„nget bort till familjernas stora lĂ€ttnad.

MÄnga av de utmaningar som pandemin medförde för barn med autism, ADHD eller intellektuella funktionsnedsÀttningar drabbade förstÄs alla barn. Men Àven om det inte gÄr att dra generella slutsatser utifrÄn studien, menar forskarna att den extrema situationen gjorde det extra tydligt vilka sÀrskilda svÄrigheter som de intervjuade familjerna har Àven i en vardag utan pandemi.

Inspirera till flexibilitet

Men pandemiÄren visar ocksÄ att det som förut varit svÄrt eller omöjligt att fÄ gehör för nu plötsligt var möjligt. Forskarna menar att det Àr en viktig lÀrdom som borde inspirera skolorna till större flexibilitet Àven i fortsÀttningen. NÄgra förÀldrar rapporterar att det Ätminstone i viss mÄn blivit pÄ det viset, till exempel nÀr det gÀller kravet pÄ ombyte i samband med gymnastiklektionerna.

Studien har finansierats av Forte. Den ingÄr i forskningsprojektet Barn med funktionsnedsÀttning i skola och fritidshem: erfarenheter av social inkludering och vÀlbefinnande under covid-19-pandemin.

Artiklar:(2025), L Lago, H Elvstrand, K Hellberg, Scandinavian Journal of Disability Research Vol. 27, nr 1, s. 214-226, publicerad 13 maj 2025, DOI: 10.16993/sjdr.1226

(2025), H Elvstrand, L Lago, K Hellberg, Child Studies, nr 7, s. 41-62, publicerad 5 augusti 2025, DOI: 10.21814/childstudies.6326


Kontakt

Relaterade nyheter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.