žŁÀûŒ§

27 maj 2021

Per Jensen, professor i etologi, är den första att ta emot ett nyinstiftat
pris vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet: NSS Skolsamverkanspris. Han får priset bland annat för att ha grundat det arrangemang som senare blev Populärvetenskapliga veckan.

Fotograf: Charlotte Perhammar
Per Jensen, professor i etologi, som är läran om djurs beteende.

- Jag är glad och överraskad, säger Per Jensen. Det är extra roligt eftersom det har varit en viktig sak för mig under min verksamhet. Jag minns själv hur fullständigt avgörande det var för mitt senare yrkesval att få besöka Linköpings universitet som gymnasieelev på 1970-talet.

Foto Charlotte Perhammar- Populärvetenskap är ett av mina största intressen, tillsammans med kontakten med skolan och unga människor som står i begrepp att ta sig vidare i vuxenlivet. Jag har gjort mycket själv för att skapa arrangemanget men jag har fått mycket hjälp från mina medarbetare, tillägger Per Jensen.

Huvuduppdrag

Nämnden för skolsamverkan (NSS) vid Tekniska högskolan har som huvuduppdrag att samverka med skolorna och stimulera intresse i samhället för naturvetenskap, teknik, matematik och datavetenskap. Det nya priset för skolsamverkan är ett anslag på 20 000 kronor för kompetensutveckling inom ramen för anställningen. Priset ska gå till en medarbetare eller medarbetargrupp vid Tekniska fakulteten som uppfyller minst ett av följande kriterier:

  • Tagit goda initiativ till eller gjort väsentliga bidrag för skolsamverkan.
  • Framgångsrikt praktiserat skolsamverkan.
  • Motverkat könsbundna studieval.
  • Bidragit till en, på lång sikt, breddad rekrytering till Tekniska högskolans grundutbildningar.
  • Är en inspiration för skolsamverkan för andra medarbetare.
Per Jensen kom till LiU 2003 efter 20 år vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Han forskar på djurs välfärd, genetik och epigenetik och undervisar även i etologi (djurs beteende) och djurskydd. Han startade Biologidagen 2003, en dag för kunskapsspridning om biologi till gymnasieelever och allmänhet. Två år senare utökade han eventet till

Busslaster

Populärvetenskapliga dagen med föredrag från andra forskningsområden, och 2012 skedde ytterligare en utvidgning till Populärvetenskapliga veckan. Nu hade arrangemanget blivit så stort att Tekniska fakultetskansliet och NSS tog över ansvaret och sedan alla fakulteter tillsammans.
- I dag kommer det busslaster med skolelever från olika delar av Sverige under Populärvetenskapliga veckan till Linköpings universitet. Det är många lärare som återkommer varje år med sina elever som får uppleva campusmiljön och lyssna på föreläsningar, säger Lasse Alfredsson, ordförande i nämnden för skolsamverkan.
Shohra Falah passar pÄ att prata matematik pÄ mÀssan. Foto Gunilla Pravitz

"Så märkvärdigt är det inte"

Per Jensen understryker betydelsen av att universiteten samarbetar med skolorna och visar upp sin verksamhet för unga elever.

- Så märkvärdigt är det inte. Är man intresserad så ska man studera vid universitet. Men det kommer inte fullständigt naturligt för många. Den första kontakten med universitetet förenklade så väldigt mycket för mig. Jag kommer själv från ett lågutbildat hem. Ungdomarna vi träffar, även gymnasieelever, har väldigt vaga bilder av vad ett universitet är. Och därför behöver vi forskare berätta om vad vi gör, säger Per Jensen.

Populärvetenskapliga veckan hålls i år den 26—29 oktober.

Fakta: Läs hela nomineringstexten

NSS Skolsamverkanspris 2020

Diplom NSS skolsamverkanspris.

Relaterat innehåll

Kontakt

Senaste nytt från LiU

TvÄ kvinnor stÄr framför tvÄ datorskÀrmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?