žŁÀûŒ§

28 februari 2023

Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från LiU gjord på en liten grupp människor. Forskarna kan se att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.

Forskare i labb.Forskarna har studerat blodprover frÄn tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom och jÀmfört med andra grupper.. Foto Thor Balkhed MÄnga yttre faktorer kan pÄverka vilka av cellens alla gener som anvÀnds vid en viss tidpunkt. Att kroppen kan slÄ pÄ och stÀnga av gener bidrar till vÄr förmÄga att anpassa oss till olika förhÄllanden. Den hÀr regleringen av genanvÀndning kallas epigenetik.

En av regleringsmekanismerna innebÀr att en liten kemisk grupp, en metylgrupp, sÀtts pÄ och plockas bort frÄn dna-strÀngen. Minskad metylering av en gen kan vara ett tecken pÄ att den blir lÀttare för cellen att lÀsa av och anvÀnda, medan mycket metylering oftast innebÀr att genen inte anvÀnds. Forskarna i Maria Lerms forskargrupp vid Linköpings universitet har tidigare sett att det gÄr att utlÀsa pÄ dna om personer har blivit exponerade för tuberkulosbakterien genom att titta pÄ vissa epigenetiska förÀndringar.

Smak och lukt pÄverkade

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Clinical Epigenetics, har forskare studerat blodprover frÄn tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom i mer Àn 12 veckor. De vanligaste symtomen var en kÀnsla av att inte fÄ tillrÀckligt med luft, hjÀrtklappning, muskelsvaghet och förlust av lukt och smak.Kvinnlig forskare vid dator, sedd ovanifrÄn.Shumaila Sayyab har gjort analyserna av data för att hitta likheter och skillnader i det epigenetiska mönstret. Foto Thor Balkhed

Dessa jÀmfördes med tvÄ andra grupper: personer som haft covid-19 och tillfrisknat helt, och individer som inte haft covid-19 nÀr proverna togs. Forskarna mÀtte metyleringsmönstret pÄ 850 000 punkter i dna och anvÀnde sedan en algoritm som kan hitta likheter och skillnader i data. Det visade sig att de tre grupperna skilde sig Ät och hade distinkta metyleringsprofiler. DÀrefter sökte forskarna fram vilka gener som skiljer sig Ät i metyleringsmönster mellan grupperna.

– Vi hittar bland annat pĂ„verkan pĂ„ signalvĂ€gar som styr smak och luktsinne. Det Ă€r som ett kvitto pĂ„ att de epigenetiska skillnaderna faktiskt kan vara kopplade till symtombilden och ha fysiologisk relevans, sĂ€ger Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.

Forskargruppen har tidigare gjort en studie pÄ personer som nyligen tillfrisknat frÄn covid-19 och fann dÄ att de hade en liknande epigenetisk omprogrammering av signalvÀgar kopplade till smak och lukt.

I den aktuella studien fann forskarna ocksÄ epigenetiska förÀndringar hos personer med postcovid i det sÄ kallade angiotensin-2-systemet. Det kan ha biologisk relevans eftersom coronaviruset som orsakar covid-19, sars-cov-2, utnyttjar angiotensin-2-systemet för att ta sig in i och infektera celler.

Cellernas energifabriker pÄverkade

Ett av flera tillstÄnd som pÄ flera sÀtt liknar postcovid Àr kroniskt trötthetssyndrom, som ocksÄ kallas myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS.Maria Lerm.Maria Lerm. Foto Thor Balkhed

– Ett viktigt fynd Ă€r att vi ser att cellernas energifabriker, mitokondrierna, Ă€r pĂ„verkade i postcovidgruppen. Andra studier har visat en pĂ„verkan pĂ„ cellernas energifabriker Ă€ven vid kroniskt trötthetssyndrom, sĂ€ger Maria Lerm.

I dag finns inget prov som lÀkare kan anvÀnda för att avgöra om en person har postcovid. Forskarna hoppas att studiens fynd ska kunna bidra till utvecklingen av diagnostiska verktyg för vÄrden, som kanske Àven skulle kunna sÀrskilja postcovid frÄn liknande sjukdomstillstÄnd.

Studien finansierades med stöd av HjĂ€rt-Lungfonden och VetenskapsrĂ„det. Metyleringsmönstret i studiedeltagarnas dna analyserades vid Clinical Genomics, en SciLifeLab-plattform vid Linköpings universitet och Region Östergötland.

Artikeln: , Frida Nikesjö, Shumaila Sayyab, Lovisa Karlsson, Eirini Apostolou, Anders Rosén, Kristofer Hedman och Maria Lerm, (2022), Clinical Epigenetics 14:172, publicerat online den 14 december 2022, DOI: 10.1186/s13148-022-01398-1

Mer om forskning om epigenetik

Senaste nytt från LiU

En man hÄller i en rulle med tryckta solceller.

Solceller från LiU snart i världens vardagsrum

I den nya fjärrkontrollen för Google TV är batterierna ersatta av tryckta organiska solceller som laddas av lamporna inomhus. Solcellerna har forskats fram vid Linköpings universitet och tagits till marknaden av avknoppningsföretaget Epishine.

En kvinna lutar sig mot ett trÀd i en skog.

Ekosystems motståndskraft i fokus för LiU-lett nätverk

Hur kan vi mäta ekosystems förmåga att stå emot förändringar och använda den kunskapen i praktiken? Det är en av kärnfrågorna i ett nytt EU-finansierat doktorandnätverk som Linköpings universitet koordinerar.

NÄgra flygplan som flyger över ett vattendrag.

Nytt centrum för forskning om drönarsvärmar

LiU blir värd för ett nytt forskningscentrum som i samarbete med Lunds och Örebro universitet ska utveckla tekniker för autonoma svärmar av drönare som kan användas för bland annat räddning, miljöövervakning och samhällsskydd.