žŁÀûŒ§

06 mars 2025

Ett tydligare regelverk när Trafikverket lägger tågens tidtabeller skulle minska antalet förseningar. Det har Emma Solinen visat i sin avhandling från Linköpings universitet och vissa av metoderna är redan implementerade hos Trafikverket.

TÄg pÄ station.
I sin avhandling har Emma Solinen identifierat ett antal verktyg som skulle kunna ge vägledningen när tågtidtabellerna läggs och vissa av metoderna har börjat tillämpas hos Trafikverket. Fotograf: Thor Balkhed

År 2024 var punktligheten för persontrafiken pĂ„ Sveriges jĂ€rnvĂ€gar 88 procent. Det Ă€r den sĂ€msta noteringen sedan 2010 nĂ€r den hĂ€r typen av mĂ€tningar inleddes. MĂ„let Ă€r att tĂ„gen ska komma i tid i 95 procent av fallen, nĂ„got som uppnĂ„tts endast en gĂ„ng – Ă„r 2021 – nĂ€r antalet tĂ„g och resenĂ€rer var betydligt fĂ€rre pĂ„ grund av coronapandemin. TĂ„get rĂ€knas som försenat om det ankommer fem minuter eller senare efter utsatt tid.

– I dag lĂ€ggs alla tĂ„gtidtabeller manuellt. Och samtidigt Ă€r vi nĂ€ra maxkapaciteten pĂ„ jĂ€rnvĂ€gen vilket innebĂ€r att marginalerna Ă€r smĂ„, sĂ€ger Emma Solinen, kapacitetsanalytiker vid Trafikverket som nyligen disputerade vid Linköpings universitet.

I sin avhandling har hon undersök hur utformningen av tÄgtidtabellerna kan bidra till en ökad punktlighet. Det hon har kommit fram till Àr att ett striktare regelverk för hur tidtabellerna fÄr lÀggas skulle spela stor roll för hur robust systemet blir. Det kan till exempel innebÀra att det alltid ska vara fem minuters marginaltid mellan tÄgen som inte fÄr tummas pÄ.

Fördubbling av trafiken

Samtidigt vill hon poÀngtera att endast bÀttre tidtabeller inte kommer att lösa problemen som finns i svensk tÄgtrafik idag.

PortrÀtt (Emma Solinen)
Emma Solinen, kapacitetsanalytiker vid Trafikverket. Fotograf: Anders Törneholm

– Vi kan ju inte planera in uppehĂ„ll som Ă€r en halvtimme för att ta höjd för allt som kan intrĂ€ffa. De största problemen mĂ„ste lösas pĂ„ annat sĂ€tt. DĂ€remot sĂ„ kommer vi alltid ha lite smĂ„störningar som kan fĂ„ mindre följdverkningar om det finns striktare regler för marginaltid och liknande. Ett tĂ„g mĂ„ste kunna ha en liten fördröjning utan att följderna blir för stora, sĂ€ger Emma Solinen.

Under de senaste 25 Ă„ren har persontrafiken för tĂ„g fördubblats. Det Ă€r regionaltĂ„g som stĂ„r för den största ökningen. Enligt forskarna beror det pĂ„ ett förĂ€ndrat arbetsliv dĂ€r mĂ„nga kanske inte mĂ„ste vara pĂ„ plats alla dagar i veckan och dĂ„ kan stĂ„ ut med att pendla lite lĂ€ngre de dagar man Ă„ker in till jobbet. Även digitaliseringen har bidragit dĂ„ mĂ„nga kan jobba pĂ„ tĂ„get.

Olika tÄgtyper ett problem

I och med att marginalerna idag har blivit sĂ„ smĂ„ blir ocksĂ„ följdverkningarna stora. Men Sverige ligger faktiskt i topp nĂ€r det gĂ€ller effektivitet – mest trafik per anstĂ€lld inom jĂ€rnvĂ€gssektorn.

– MĂ„nga har nog den rosenskimrande bilden av att det var bĂ€ttre förr. Men kollar man pĂ„ statistik frĂ„n 1970- och 80-talet var den ju hemsk. OĂ€ndligt mycket sĂ€mre Ă€n idag. Samtidigt var det fĂ€rre tĂ„g, fĂ€rre resenĂ€rer och kanske allmĂ€nt mindre stress, sĂ€ger Anders Peterson, bitrĂ€dande professor vid Avdelningen för kommunikations- och transportsystem vid LiU.

PortrÀtt (Anders Peterson)
Anders Peterson, bitrÀdande professor vid LiU. Fotograf: Anders Törneholm

Utöver smÄ marginaler i tidtabeller och eftersatt underhÄll Àr ett annat problem blandningen av olika tÄgtyper pÄ jÀrnvÀgen. PendeltÄg, godstÄg, fjÀrrtÄg och regionaltÄg ska alla samsas pÄ samma rÀls.

– FjĂ€rrtĂ„gen kan ha en liten lucka pĂ„ nĂ„gra minuter att ta sig förbi ett pendeltĂ„g i sĂ€g Mjölby eller AlingsĂ„s. Men blir det en liten försening tvingas det mycket snabbare fjĂ€rrtĂ„get Ă€ndĂ„ att Ă„ka bakom pendeltĂ„get som stannar vid varenda mjölkpall och dĂ„ blir ju förseningen Ă€nnu större. Just dessa kritiska punkter Ă€r viktiga att hitta en bra lösning för, sĂ€ger Anders Peterson.

VÀgledning för planering

MÄlet för Trafikverket har lÀnge varit att alla operatörer ska fÄ de avgÄngs- och ankomsttider som de ansökt om. Men nÀr kapaciteten pÄ jÀrnvÀgen nÀrmar sig maxtaket menar Emma Solinen att det kommer behöva Àndras.

– Vi mĂ„ste ju hĂ„lla en viss kvalitet och kan inte bara sĂ€ga ja till alla. DĂ„ blir det för trĂ„ngt. DĂ€rför har Trafikverket ett stort behov av ett bra regelverk som kan ge tydlig vĂ€gledning nĂ€r vi gör tidtabellerna. Annars Ă€r det vĂ€ldigt lĂ€tt att börja tĂ€nja pĂ„ det, för samtidigt vill vi ju Ă€ndĂ„ ha sĂ„ mycket trafik som möjligt.

I sin avhandling har hon identifierat ett antal verktyg som skulle kunna ge den vÀgledningen och vissa av metoderna har börjat tillÀmpas hos Trafikverket.

Avhandlingen: , Emma Solinen, Linköping University Electronic Press, 2025. s. 57. Publicerad online 2 januari 2025. DOI: 10.3384/9789180758567

Kontakt

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.