žŁÀûŒ§

11 juni 2024

Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning och kan bli en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver återtillverkning bli ekonomiskt lönsamt. I en avhandling från Linköpings universitet har Johan Vogt Duberg undersökt hur det ska gå till.

Nytt och gammalt oljefilter.
Återtillverkning innebär att uttjänta produkter rustas upp för att fungera som nya igen, både vad gäller funktion och utseende.  Fotograf: sefa ozel

– Det gĂ„r att dra nytta av ökad miljömedvetenhet för att fĂ„ ekonomiska fördelar. Med Ă„tertillverkning kan kostnaderna för rĂ„material minskas, nya kundgrupper hittas och nya cirkulĂ€ra affĂ€rsmöjligheter förverkligas, sĂ€ger Johan Vogt Duberg, nybliven teknologie doktor vid Linköpings universitet.

I sin avhandling har han undersökt hur sÄ kallad Ätertillverkning ska bli attraktivt för industriföretag som Àr originaltillverkare för olika produkter.

Återtillverkning innebĂ€r att uttjĂ€nta produkter rustas upp för att fungera som nya igen, bĂ„de vad gĂ€ller funktion och utseende. Dessa produkter benĂ€mns stommar. Principen kan anvĂ€ndas för en mĂ€ngd olika produkter frĂ„n grĂ€sklippare och truckar till datorer och bildelar.

Pantsystem eller leasing

Till skillnad frĂ„n en traditionell reparation Ă€r Ă„tertillverkning en industriell process vilket innebĂ€r att det mĂ„ste finnas en tydlig arbetsgĂ„ng precis som vid nytillverkning. Det innebĂ€r ocksĂ„ att volymerna av Ă„terlĂ€mnade stommar mĂ„ste vara stora nog för att kunna upprĂ€tthĂ„lla en typ av ”löpande band”-princip.

– Du kanske fĂ„r 100 stommar en dag och nĂ€sta ingenting. DĂ„ fĂ„r du ingen skala i processen, ingen effektivitet och dĂ„ heller ingen lönsamhet. Det behövs kontinuitet för att det ska löpa pĂ„ hela tiden, sĂ€ger Johan Vogt Duberg.

PortrÀtt (Johan Vogt Duberg).
Johan Vogt Duberg, nybliven teknologie doktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Fotograf: Ebba Nordqvist

För att sÀkerstÀlla att originaltillverkarna fÄr tillbaka sina uttjÀnta produkter i en förutsÀgbar takt menar Johan Vogt Duberg att fler olika upplÀgg kan anvÀndas. Till exempel pantsystem, Äterköp av stommar eller leasing, dÀr ett företag kan Àga produkten genom hela anvÀndningscykeln och vid kontraktets slut lÀmnas den tillbaka.

– DĂ„ behöver företaget aldrig köpa stommen för att kunna göra Ă„tertillverkning. Det uppstĂ„r dĂ„ inga kostnader för stommen i sig och företaget fĂ„r nĂ€stan allt material som behövs för att göra en Ă„tertillverkad produkt med samma prestanda som en ny, sĂ€ger Johan Vogt Duberg.

MÄste satsa

I dagslÀget utgör Ätertillverkning endast cirka tvÄ procent av den totala tillverkningsindustrin. Johan Vogt Duberg tror att det kan bero pÄ de utmaningar som ocksÄ finns.

– Det Ă€r ocksĂ„ mycket högre komplexitet jĂ€mfört med nytillverkning. Varje stomme som kommer tillbaka Ă€r unik. Det innebĂ€r att ett företag som Ă„tertillverkar mĂ„ste ha en vĂ€ldigt flexibel process som anpassas efter varje stomme för att kunna vara effektiv och dĂ€rmed fĂ„ den ekonomiska vinningen och miljöfördelarna, sĂ€ger han.

Johan Vogt Duberg menar att mÄnga företag behöver stÀlla om till nya affÀrsmodeller för att jobba med Ätertillverkning pÄ ett sÀtt som ger dem ökad lönsamhet. Det Àr hÀr hans forskning lÀgger fokus genom att beskriva vad företag behöver ta hÀnsyn till för att börja Ätertillverka. Utöver lönsamhet finns Àven en ökad medvetenhet om miljö och hÄllbarhet samt potentiellt kommande striktare direktiv om effektiv resurshantering frÄn till exempel EU.

För att underlÀtta för företag i denna omstÀllning har Johan Vogt Duberg tagit fram bland annat ett ramverk som beskriver hur företag kan ta sig an Ätertillverkning och bedöma sin ekonomiska nytta.

– För att lyckas behöver man verkligen satsa pĂ„ Ă„tertillverkning. Ett företag kan ju inte börja frĂ„n en dag till en annan. Det tar kraft och tid.

Extern finansiering har i huvudsak kommit frÄn Mistra, Vinnova och Energimyndigheten.

Avhandling: , Johan Vogt Duberg, Linköping University Electronic Press; 2024. (Linköping Studies in Science and Technology. Dissertations) DOI: 10.3384/9789180756280

Organisation

Senaste nytt från LiU

en man och en kvinna med frack och festklÀnning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman stÄr framför en skÀrm och förelÀser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.

Jonas Rohdin, Steve Lien, Martin Vikblad och Chipo Ziyambe.

LiU och Stanford utvecklar drönarteknik för skogsbrandsövervakning

Studenter från Linköpings universitet och Stanford har utvecklat en drönare som kan hjälpa brandmän att bekämpa skogsbränder på ett säkrare och smartare sätt.