žŁÀûŒ§

30 april 2020

Barn placerade i familjehem har sämre förutsättningar i skolan än barn i genomsnitt. Men detta går att påverka positivt. Det visar en studie från Barnafrid, nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet. Att lyckas i skolan är den starkaste kända skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa och utanförskap senare i livet.

Till höger ser vi forskaren Rikard Tordön i en situation typisk för de 475 tester som genomförts. Barnet på bilden har ingen koppling till sammanhanget. Fotograf: David Brohede

Studien behandlar resultat frĂ„n 475 upprepade tester av förutsĂ€ttningar för att lyckas i skolan — hos barn som bor i familjehem. Testerna har handlat om intelligens, lĂ€sfĂ€rdigheter, matematik och psykosociala förutsĂ€ttningar.>

Vilka Àr de viktigaste resultaten i den hÀr studien?

- De bekrĂ€ftar att barn i familjehem som grupp har sĂ€mre förutsĂ€ttningar Ă€n alla barn i genomsnitt. Men ocksĂ„ att barnens förutsĂ€ttningar kan pĂ„verkas genom bland annat individuella kartlĂ€ggningar. Egentligen handlar det om vanligt bra skolarbete, om Ă€n mer inriktat pĂ„ specifika styrkor och kunskapsluckor hos det individuella barnet, sĂ€ger Rikard Tordön, doktorand och huvudförfattare bakom studien ”Improved Intelligence, Literacy and Mathematic Skills Following School-Based intervention for Children in Foster Care” som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

Studien bygger pÄ material frÄn Skolfam som Àr en skolsatsning för att stÀrka familjehemsplacerade barns skolresultat. Men Àven om det Àr möjligt att pÄverka barnens resultat positivt, sÄ förÀndras inte allting.

- Vi ser förbÀttringar i mer sammansatta funktioner som matematik, intelligens och lÀsförstÄelse, men inte i mindre komplexa funktioner som ren textavkodning av bokstÀver och ord. Inte heller i kÀnslomÀssigt styrda funktioner som vardagligt beteende, eller psykosociala symtom som nedstÀmdhet, beteendeproblem och relationssvÄrigheter.

Vad innebÀr det för skolan och barnavÄrden?

- Vi vet att barn i samhÀllsvÄrd behöver nÄgon form av specifik skolstödjande insats utöver sjÀlva boendet och familjen för att klara skolan lika bra som andra. Det behövs för att leva upp till dessa barns rÀttigheter enligt barnkonventionen och dÀrmed svensk lag. De ska klara skolan lika bra som sina skolkompisar som bor med förÀldrarna. LÄngt frÄn alla barn i familjehem fÄr sÄdant stöd idag, sÀger Rikard Tordön.

Han noterar Àven att vi inte kan rÀkna med att fÄ psykosocialt mÄende och fÀrdigheter pÄ köpet nÀr samhÀllsvÄrdade barns skolförmÄga förbÀttras.

- För det krÀvs ett stÀndigt pÄgÄende arbete med att utveckla insatser för de hÀr barnen, sÀger Tordön.

Vad innebÀr det för barnen att de hÀr förmÄgorna förbÀttras?

- Det Ă€r naturligtvis olika för alla, men det kan innebĂ€ra att en elev gĂ„r frĂ„n att kĂ€nna sig lite dum och misslyckad nĂ€stan varje lektion, till att börja lyckas och kĂ€nna glĂ€djen av att hĂ€nga med i undervisningen samt bygga upp sin sjĂ€lvbild och till slut kunna vĂ€lja vilket gymnasieprogram som helst. Oro, stress och nedstĂ€mdhet kan fortfarande finnas, men skolan kan fungera hyfsat Ă€ndĂ„, sĂ€ger Rikard Tordön. Omkring 40—45 procent av alla barn i samhĂ€llsvĂ„rd nĂ„r inte behörighet till gymnasiet idag. Motsvarigheten hos de barn i familjehem som fĂ„r interventionen Skolfam Ă€r cirka tjugo procent. AlltsĂ„, nĂ€stan som alla andra. HĂ€r finns samhĂ€llsekonomiska vinster att göra:
- Den sammantagna samhĂ€llskostnaden för den Ă„rsklass ungdomar i Sverige som Ă„r 2015 var 24 Ă„r gamla och inte hade gymnasieexamen var 53 miljarder kronor utslaget över deras liv i arbetsför Ă„lder (18—64 Ă„r). Det visade rapporten ”IdĂ©er för livet”, frĂ„n Skandia, sĂ€ger Rikard Tordön.

Och i förlÀngningen, vad betyder det pÄ sikt för samhÀllet?

- Att lyckas i skolan Ă€r den starkaste skyddsfaktorn vi vet mot lĂ„ngsiktiga negativa utfall i de tidiga Ă„ren som vuxen: Psykisk ohĂ€lsa, arbetslöshet, missbruk, kriminalitet och bistĂ„ndsberoende. Det finns nĂ€stan inga studier som har förmĂ„tt sĂ€tta en tydlig prislapp pĂ„ vad ett utanförskap kostar i reda skattepengar. I de uppskattningar som gjorts bland annat i projektet ”IdĂ©er för livet”, nĂ€mns summan 10—15 miljoner kronor i snitt per individ utslaget under under ett arbetsliv (18—64 Ă„r). Men det Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara uppskattningar, inga exakta studier, sĂ€ger Rikard Tordön.

Barnafrid Àr ett nationellt kunskapscentrum för frÄgor som rör vÄld och andra övergrepp mot barn.

Artikeln ”Improved Intelligence, Literacy and Mathematic Skills Following School-Based intervention for Children in Foster Care” publicerades den 24 april i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

Studien finns pÄ tidskriftens webbsida:

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.