– Forskning om forskningskommunikation har inte samma position som andra forskningsfält och det är dags att ändra på det.
Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, inledde seminariet om forskning om forskningskommunikation.Så inledde Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, seminariet om forskning om forskningskommunikation som anordnades av Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet och Linköpings universitet den 28 september.
Forskning om hur forskning kommuniceras ökar internationellt, men i Sverige är forskarna på området relativt få. Det visar en kartläggning som Vetenskap & Allmänhet sammanställt på uppdrag av Vetenskapsrådet. Gustav Bohlin, fil dr. och utredare vid Vetenskap & Allmänhet gav en presentation av kartläggningen som visar att det relativt lilla området växer och att det finns en större efterfrågan på den kunskap som kommer ur den här typen av forskning.
Hinder på vägen till självständighet
Medverkade chefredaktörerna för de tre ledande vetenskapliga tidskrifterna inom fältet - Emma Weitkamp, Susanna Priest och Hans-Peter Peters. De diskuterade hinder och utmaningar för forskningen om forskningskommunikation.
Fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt
Sex forskare från olika fält bidrog också med olika perspektiv och exempel på egen forskning. Presentationerna visade på området som fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt.
Moderatorn Josefina Syssner, prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet, och Gustav Bohlin avrundade med en förhoppning om att seminariet ska bli en startpunkt för ökad aktivitet och stärkt identitet för fältet i Sverige.
