14 september 2020

I boken Östgötakoftor – stickat kulturarv från 1940-tal får gamla modeller och mönster för stickning nytt liv. Författarna vill bidra med kunskap om äldre tekniker, material och mönster och lyfta de kvinnliga formgivare som ligger bakom modellerna.

Ur boken Östgötakoftor - stickat kulturarv från 1940-tal.

– Vi lyfter fram en förbisedd samling och vill inspirera till att skapa nya koftor utifrån äldre mönster. Koftorna som presenteras i boken är ett tydligt uttryck för god formgivning kopplat till naturmaterial och hållbarhet, säger Ann-Sofie Svansbo, lektor vid Linköpings universitet.Omslag till boken Östgötakoftor.Östgötakoftor - stickat kulturarv från 1940-tal av Ann-Sofie Svansbo och Anna Lindqvist.

Hon har skrivit boken Östgötakoftor – stickat kulturarv från 1940-tal tillsammans med kulturhistorikern Anna Lindqvist i samarbete med Östergötlands museum. Boken behandlar ett arkivmaterial med skisser och diagram för stickning och lyfter de konstnärligt utbildade formgivarna som skapat modellerna och mönstren.

– Ett av våra syften har varit att lyfta fram kvinnliga formgivare. Kulturarv skapas av människor, men det är ibland svårare att spåra och få information om dem än deras produkter och föremål, säger Ann-Sofie Svansbo.

Fram till den 19 september finns arkivmaterialet och rekonstruerade modeller att se på Slöjdgalleriet, Storgatan 41 i Linköping.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står framför en röd byggnad.

Living labs ska forma framtidens jordbruksteknik

Ett nytt projekt tar nu form för att stärka samverkan mellan lantbruk, forskning och teknik i Sverige: Agri Living Lab Sweden.

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.