žŁÀûŒ§

10 december 2021

Lina Koppel och Desirée Enlund får båda 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för varsin internationell postdok inom humaniora och samhällsvetenskap. Lina Koppel tilldelas även ett Wallanderstipendium på drygt 1,7 miljoner kronor.

— Det känns jätteroligt! Jag blev så glad att jag studsade runt i lägenheten när jag fick beskedet. Anslagen innebär att jag har full finansiering i några år framöver och kan fortsätta forska på det jag tycker är spännande och viktigt, berättar Lina Koppel, postdoktor vid avdelningen Nationalekonomi.

portrĂ€tt av en ung kvinnaLina KoppelLina Koppel forskar om hur smärta och välbehag spelar in i människors vardagliga beslutsfattande och är en del av forskargruppen Jedilab.

— Jag har också ett stort intresse för replikationsstudier och open science, det vill säga forskning om hur reproducerbara tidigare forskningsfynd är och vad vi kan göra för att öka reproducerbarhet och transparens inom vetenskapen, säger Lina Koppel.

Tack vare bidraget från Vetenskapsrådet planerar Lina Koppel att spendera en del av tiden utomlands för att öka sitt nätverk och kompetens. Hon kommer arbeta med en forskargrupp vid Stanford.

Vad motiverar dig i ditt arbete?
— Nyfikenhet! Och så trivs jag så bra i forskargruppen Jedilab, säger Lina Koppel.

DesirĂ©e EnlundDesirée EnlundDesirée Enlund är postdoktor vid Tema Genus och har tidigare forskat om hur medborgare kan inkluderas tidigare i utvecklingen av smarta städer för att skapa mer hållbara och inkluderande samhällen. Nu kommer hon forska om vad som motiverar läkare att jobba som nätläkare och vilken påverkan den snabba utvecklingen av nätläkarföretag har på läkarprofessionen och sjukvården.

— Det känns väldigt roligt att få chansen att utforska ett nytt fält och genomföra ett projekt som jag själv utvecklat och planerat. I min tidigare forskning undersökte jag sociala rörelser och kooperativ som protesterar och utvecklar självorganiserad sjukvård på landsbygden. Detta som svar på omvandlingar och centralisering av sjukvård vilket påverkar möjligheterna att bo och leva på landsbygden, säger Desirée Enlund.

Bidraget från Vetenskapsrådet ger möjlighet att spendera en del av tiden utomlands.

— Jag ska gästforska vid Norwegian Business School och Oslo universitet och Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona där de bedriver forskning på närliggande områden, säger Desirée Enlund.

Vad motiverar dig i ditt arbete?
— Orättvisor. Att försöka hitta sätt att göra världen en mer rättvis plats, även om i små steg, avslutar Desirée Enlund.

Avhandlingar

Lina Koppel (2020)

Enlund, Desirée (2020)

Fakta om anslagen

Wallandersstipendier

Wallanderstipendier delas ut av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse. Stipendierna går till unga, nydisputerade forskare och ska göra det möjligt att fortsätta att utvecklas och meritera sig under sina tidiga år som akademiker. Stipendiet täcker tre års forskning på heltid.

Antal beviljade stipendier - 15
Stiftelserna har under 2021 totalt delat ut 203 miljoner kronor till ekonomisk forskning. 

Vetenskapsrådets bidrag

Syftet med bidraget från Vetenskapsrådet är att ge nydisputerade forskare med doktorsexamen från svenska universitet möjlighet att utöka sitt nätverk och sin kompetens genom att arbeta utomlands under trygga anställningsformer.

Antal sökande  - 50
Antal beviljade - 11

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knÀböjer pÄ en fotbollsplan och hÄller i en bit konstgrÀsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.