20 december 2023

Högfrekventa terahertzvågor har stor potential att i framtiden ersätta röntgenundersökningar och användas i rymdforskning bland annat. Forskare vid Linköpings universitet har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.

Halvmåneformad svart aerogel med vattendroppar. Fotograf: Thor Balkhed
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en aerogel vars absorption av terahertzsignaler kan slås av och på genom en redox-reaktion. Aerogelen är utformat för att vara vattenavstötande vilket gör att dropparna lägger sig ovanpå materialet.

Terahertzområdet är de våglängder som ligger mellan mikrovågor och infrarött ljus på det elektromagnetiska spektrumet och har en väldigt hög frekvens. Tack vare det menar många forskare att terahertzvågor har stor potential att användas inom bland annat rymdforskning, säkerhetsteknik och kommunikationssystem.Laser lyser på svart aerogel.Den ledande aerogelen baserad på cellulosa och polymerer testas i ett optiskt mätinstrument. Foto Thor Balkhed Inom medicinsk avbildning kan det vara ett intressant som ersättare för röntgenundersökningar i och med att vågorna kan gå igenom de flesta icke-ledande material utan att skada någon vävnad.

Men det finns ett antal teknologiska hinder innan terahertzsignaler kan användas på bred front. Bland annat är det svårt att skapa terahertzstrålning på ett effektivt sätt och det behövs dessutom material som kan ta emot och justera genomsläppligheten av terahertzvågorna.

Aerogel som filter

Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett material vars absorption av terahertzsignaler kan slås av och på genom en redox-reaktion. Materialet är en aerogel, som är ett av världens lättaste fasta material.Två personer i labbrockar och ansiktsmaski i ett labb.Qilun Zhang, förste forskningsingenjör, och Chaoyang Kuang, postdoktor, vid Laboratoriet för organisk elektronik. Foto Thor Balkhed

– Det är som ett justerbart filter för terahertzvågor. I ena läget kommer den elektromagnetiska signalen inte absorberas och i det andra läget kan den det. Den egenskapen kan vara användbar för långväga signaler som från rymden eller radarsignaler, säger Shangzhi Chen, postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid Linköpings universitet.

Linköpingsforskarna använde en ledande polymer, PEDOT:PSS, och cellulosa för att skapa sin aerogel. De har dessutom utformat aerogelen med tillämpningar utomhus i åtanke. Den är både vattenavstötande (hydrofob) och kan frostas av med hjälp av solens värme.

Hållbara tillämpningar

Ledande polymerer har många fördelar jämfört med andra material som använts för att skapa justerbara material. Bland annat är de biokompatibla, hållbara och har en stor förmåga att justeras.Ett finger trycker ihop en svart svamp (aerogel).Aerogelerna i denna studie är elastiska. Det innebär att den kan återställa formen efter varje tryckning. Foto Thor Balkhed Reglerbarheten kommer från möjligheten att ändra laddningstätheten i materialet. Den stora fördelen med cellulosa är den relativt billiga produktionskostnaden jämfört med andra liknande material och att det är ett förnybart material vilket är en nyckel för hållbara tillämpningar.

– Genomsläppligheten för terahertzvågor inom ett brett frekvensområde kunde regleras från mellan cirka 13% och 91% med vårt material, vilket är en mycket hög reglerbarhet, säger Chaoyang Kuang, postdoktor vid LOE.

Närbild av aerogel.Förstorad bild av aerogelen som visar makrostrukturen med olika porer. Ingridienserna PEDOT:PSS och cellulosa var jämnt fördelade i aerogelen. Foto Thor Balkhed Studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Wallenberg Wood Science Centre samt via den svenska regeringens strategiska satsning på nya funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet.

Artikeln: ; Chaoyang Kuang, Shangzhi Chen, Min Luo, Qilun Zhang, Xiao Sun, Shaobo Han, Qingqing Wang, Vallery Stanishev, Vanya Darakchieva, Reverant Crispin, Mats Fahlman, Dan Zhao, Qiye Wen, Magnus P. Jonsson; Advanced Science, publicerad online 23 november 2023. DOI: 10.1002/advs.202305898

Fakta: Terahertzområdet är de våglängder som ligger mellan mikrovågor och infrarött ljus på det elektromagnetiska spektrumet. Vågorna har en bredd på mellan 0,1 och 1 millimeter och frekvensen ligger på som lägst 0,3 terahertz och som högst 30 terahertz. 1 terahertz innebär att 1000 miljarder vågor skickas eller tas emot på en sekund.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.När den blå vätskan med PEDOT:PSS blandas med den klara cellulosalösningen inleds processen som bildar aerogelen. Aerogeler tillverkas med just vattenbaserade lösningar och enkla tillverkningsprocesser, vilket ger stora möjligheter för hållbar produktion i stor skala till låg kostnad. Foto Thor Balkhed

Kontakt

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

EU-flagga

Färdplan stärker LiU:s roll i Europa

LiU tar ett steg mot ökad internationell närvaro genom att lansera initiativet Färdplan Europa. Syftet är att fördjupa universitetets samarbeten inom Europa och på så vis stärka utbildning, forskning och samverkan med olika samhällsaktörer.

Porträtt av Fredrik Heintz som sitter i en trappa

AI-system ska skyddas mot cyberattacker i nationell satsning

LiU blir värd för ett nytt nationellt centrum som ska utveckla motståndskraftiga AI-system. Finansieringen på 60 miljoner kronor kommer från Stiftelsen för strategisk forskning och föreståndare blir LiU-professorn Fredrik Heintz.

En snöig stig med en byggnad i bakgrunden.

40 miljoner från Vetenskapsrådet till klinisk behandlingsforskning

En minskning av infektionsrisken vid höftprotesoperation och förbättrad vård för personer med opioidberoende kan leda till säkrare kirurgi och effektivare beroendevård. Två forskargrupper har fått närmare 20 miljoner kronor vardera för att...