Redan på 1970-talet myntades ett motto för hållbar utveckling: att tänka globalt och agera lokalt. De ledorden har sedan följt med genom generationer av internationella mål och överenskommelser.
Det är inte förvånande, menar forskare. Den lokala nivån har unika möjligheter att omvandla politik till konkret förändring.
– Kommuner och andra lokala aktörer har goda möjligheter att omsätta det som beslutas i internationella sammanhang till praktik på lokal nivå, säger Åsa Svenfelt som forskar om planering för en hållbar och rättvis omställning vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).
Ambitiöst klimatarbete i Sveriges kommuner
I Sverige är det lokala åtagandet starkt, trots att många delar av klimatarbetet är frivilligt. En studie från CKS om de stora kommunernas klimatstrategier visar att dessa vilar på ett visionärt klimatarbete med höga ambitioner.
– I studiens fördjupade analys med tre kommuner kan vi se att kommunerna är viktiga aktörer för klimatomställning genom att man har möjlighet att nyttja olika roller för att genomföra klimatarbete, säger Brita Hermelin, som forskar om styrning, samverkan och planering för lokal och regional utveckling, tillväxt och omställning vid CKS.
Studiens resultat visar att många kommuner ser hållbar utveckling som en viktig fråga och strävar efter att vara en central aktör i omställningen. Men kommunernas ansvar och mandat har också vuxit fram ur omvärldens höga förväntningar på att de ska bidra till internationella och nationella klimatmål.
Medan de stora kommunerna i Sverige har ett ambitiöst klimatarbete finns skillnader mellan deras strategier, visar studien från CKS. Det finns bland annat variationer i hur klimatarbetet integreras med andra policyområden och vilka områden som står i fokus. I stort är energiproduktion, byggnation, transport och cirkularitet vanligt förekommande.
Olika roller och påverkansmöjligheter
Klimatarbetets utformning påverkas både av politiska ställningstaganden och av kommunens kapacitet, men också av den roll kommunen nyttjar i klimatarbetet. Olika roller innebär olika rådighet, det vill säga möjligheter att påverka.
I den egna verksamheten – till exempel fysisk planering eller skola – har kommunen ofta hög rådighet. Däremot kan kommunens möjlighet att påverka vara lägre när den agerar som samverkansaktör eller försöker övertyga andra i lokalsamhället att ställa om, exempelvis inom transporter.
– Det behöver betonas att samspelet mellan kommunernas olika roller (med olika möjligheter till påverkan) är avgörande för hur insatserna tillsammans bidrar till att påverka samhällsutvecklingen mot hållbar utveckling, säger Brita Hermelin.
Planering bortom tillväxt
Ett sätt att arbeta för klimatomställningen är att planera oberoende av ekonomisk tillväxt, eftersom ekonomisk tillväxt ofta bygger på ökad konsumtion och resursutnyttjande. Planering bortom tillväxt innebär att socio-ekologiskt välbefinnande och rättvisa i centrum för den strategiska planeringen. Sådana strategier har blivit allt vanligare på den lokala nivån. En studie från CKS undersöker kommuner och regioner i Sverige och andra delar av Europa som på olika sätt, med hjälp av olika modeller, planerar för utveckling bortom tillväxt.
Resultatet visar att kommuner och regioner förhåller sig olika till begreppet tillväxt och har olika ambitioner att röra sig bortom tillväxt som mått, mål och medel för samhällsutveckling. Vissa kommuner och regioner kompletterar sitt beslutssystem genom att använda fler indikationer på utveckling (som komplement till de traditionella måtten som BNP och sysselsättningsgrad). Andra har mer långtgående ambitioner, och strävar efter att skapa nya beslutssystem som baseras på utveckling bortom tillväxt.
Men ingen av de studerade kommunerna och regionerna omkullkastar grundpremisserna i dagens ekonomiska system helt.
– Det handlar snarare om en gradvis omställning och förändring av det rådande systemet, säger Åsa Svenfelt.
Den här typen av initiativ är fortfarande i sin linda. I studien betonar de intervjuade att processerna tar tid och att det därför är svårt att se effekterna än. Samtidigt belyser de att initiativen har bidragit till dialog, engagemang och meningsskapande bland både politiker, tjänstepersoner och kommuninvånare. De vittnar om att de kan bidra till inspiration och att identifiera olika målkonflikter.
Ett tydligt exempel är Tomelilla kommun, där den så kallade munkmodellen används. Att använda den har bidragit till att kunna se på kommunen genom fyra linser samtidigt: lokal, global, social och ekologisk hållbarhet. Det har i sin tur bidragit till bredare hållbarhetsdiskussioner mellan olika aktörer, menar de intervjuade.
– Det finns inte tillräckligt med utvärderingar för att helt fastställa vilka effekter initiativen har haft på miljön och de lokala samhällena än, men det är tydligt att planering bortom tillväxt är en lovande väg för kommuner som vill bidra till att skapa hållbara samhällen med fokus på livskvalitet, säger Åsa Svenfelt.
