žŁÀûŒ§

22 december 2020

Klassikerskyddet är en särskild bestämmelse i den svenska upphovsrättslagen som ska skydda äldre litterära eller konstnärliga verk från att förvanskas. Men klassikerskyddet drar en del frågor till sin spets. Vilka verk är klassiska, vad är en legitim tolkning av ett verk och var går gränsen mellan skaparens rättighet och allmänhetens kulturella intressen?

A shelf with old books. Fotograf: Peter Igelström
Vilka verk är klassiska? Och vad är en legitim tolkning av ett verk? Klassikerskyddet drar frågor som dessa till sin spets.

De här frågorna står i fokus forskningsprojektet som nu får 2,2 miljoner av Riksbankens jubileumsfond. Martin Fredriksson, docent i Kultur och samhälle vid Linköpings universitet, leder projektet. Han har länge fascinerats av klassikerskyddet.

– Vad som först fångade mitt intresse var att det är ett sådant främmande inslag i upphovsrätten som är unikt för de skandinaviska upphovsrättslagarna och som är oförenligt med upphovsrättens grundläggande principer, säger han.

Skillnader från upphovsrättslagen

Klassikerskyddet i Sverige utvecklades under 1950-talet. Det är en del av upphovsrättslagen, men bryter samtidigt med den. Upphovsrätten skyddar i första hand den individuella skaparens rätt till sina verk under en begränsad tid, medan klassikerskyddet gäller under en obegränsad tid, främst avser verk som inte längre täcks av konventionell upphovsrätt och är till för att skydda allmänhetens intressen.

Frågor om klassikerskyddet har aktualiserats

Därmed ser den verket som samhällets gemensamma kulturarv, menar Martin Fredriksson. Projektet ska bland annat studera vilka kulturella värden som format klassikerskyddet, hur klassikerskyddet relaterar till internationella kulturarvsregleringar och hur det kan bidra med nya perspektiv på hur man juridiskt kan hantera kollektiva kulturella anspråk.

Dessa frågor har aktualiserats de senaste åren. Det har blivit allt vanligare att olika grupper gör anspråk på vissa verk som uttryck för deras kulturella identitet, menar Martin Fredriksson. För första gången ska klassikerskyddet också komma att prövas rättsligt. 2019 stämdes Nordiska motståndsrörelsen av Svenska Akademien, med hänvisning till klassikerskyddet, för att ha publicerat svenska poeters verk på sin hemsida. I mars 2021 möts parterna i rätten.

– Frågan om vad som är en legitim tolkning av ett verk blir brännande här. Ursprungligen handlade klassikerskyddet mycket om att skydda kanoniserade verk från populärkulturella tolkningar, men i det senaste fallet handlar det om att skydda klassiska verk från att användas i nationalistiska syften – i det avseende speglar det alltså hur kulturella värderingar förändras över tid, säger Martin Fredriksson.

Forskningsprojektet ska pågå till 2023.

Kontakt

Mer forskning om kultur och samhälle

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.