Alkoholberoende utvecklas gradvis över tid. Innan beroendet har utvecklats talar man om riskbruk, ett konsumtionsmönster som är skadligt för individen och leder till en obalans i olika kemiska ämnen i hjärnan. Dessa påverkar bland annat omdöme, positiva känslor (belöning) och impulskontroll. När det pågått en tid väljer individen inte att dricka för belöningskänslan utan för att må bättre eller glömma negativa känslor och upplevelser. Orsaken till ett alkoholberoende är en kombination av flera olika riskfaktorer, som innefattar både miljöfaktorer och genetik.
– Trots en hög sjukdomsfrekvens som kan kopplas till alkohol finns i dag bara ett begränsat antal läkemedel; disulfiram (antabus), naltrexon (ReVia) och akamprosat (Campral). Målet med forskningen är att ta fram fler läkemedel för att bättre behandla patientgruppen, säger Abdul Maruf Asif Aziz, forskare i cellbiologi och nybliven doktor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, Linköpings universitet.
De tre signalsystemen tillhör gruppen neuropeptider; nociceptin/orfanin FQ, neuropeptid Y och melanin-koncentrerande hormon. Nociceptin/orfanin FQ finns i hela nervsystemet och reglerar bland annat smärta, inlärning och ångest. Neuropeptid Y reglerar bland annat matintag, fetma och stressvar och finns också i hela nervsystemet. Melanin-koncentrerande hormon reglerar energibalans, dygnsrytm och födointag och kan bara ses i specifika hjärndelar.
– När funktionen för dessa tre signalämnen ändrades minskade alkoholintaget betydande. Risken för återfall och konsumtion försvagades och motivationen att vilja ha alkohol minskades. Dessutom visade studien att funktionen hos två av signalsystemen (Nociceptin/orfanin FQ och Melanin-koncentrerande hormon) påverkades av en längre tids alkoholkonsumtion, säger Abdul Maruf Asif Aziz.
Sammantaget visar resultaten att neuropeptidsystemen i hjärnan kan vara intressanta att använda när nya läkemedel tas fram som hjälp till patienter med riskkonsumtion eller alkoholberoende.
– Trots en hög sjukdomsfrekvens som kan kopplas till alkohol finns i dag bara ett begränsat antal läkemedel; disulfiram (antabus), naltrexon (ReVia) och akamprosat (Campral). Målet med forskningen är att ta fram fler läkemedel för att bättre behandla patientgruppen, säger Abdul Maruf Asif Aziz, forskare i cellbiologi och nybliven doktor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, Linköpings universitet.
Påverkar beteenden
I sin doktorsavhandling har han studerat tre av hjärnans signalsystem och hur reglering av deras funktion påverkar beteenden som alkoholintag, återfallsrisk, belöningsupplevelse och impulskontroll.De tre signalsystemen tillhör gruppen neuropeptider; nociceptin/orfanin FQ, neuropeptid Y och melanin-koncentrerande hormon. Nociceptin/orfanin FQ finns i hela nervsystemet och reglerar bland annat smärta, inlärning och ångest. Neuropeptid Y reglerar bland annat matintag, fetma och stressvar och finns också i hela nervsystemet. Melanin-koncentrerande hormon reglerar energibalans, dygnsrytm och födointag och kan bara ses i specifika hjärndelar.
– När funktionen för dessa tre signalämnen ändrades minskade alkoholintaget betydande. Risken för återfall och konsumtion försvagades och motivationen att vilja ha alkohol minskades. Dessutom visade studien att funktionen hos två av signalsystemen (Nociceptin/orfanin FQ och Melanin-koncentrerande hormon) påverkades av en längre tids alkoholkonsumtion, säger Abdul Maruf Asif Aziz.
Sammantaget visar resultaten att neuropeptidsystemen i hjärnan kan vara intressanta att använda när nya läkemedel tas fram som hjälp till patienter med riskkonsumtion eller alkoholberoende.
