Forskargruppen vid LiU tog för flera år sedan fram en egen biomarkör, en metod att mäta kortisolnivåer i hårstrån. Kortisol är kroppens eget stresshormon som utsöndras för att skydda oss mot faror av alla de slag.
– Hår växer i snitt en centimeter per månad och har vi exempelvis tre cm långa hårstrån får vi indikationer på stressnivåerna tre månader bakåt. Vi har utvecklat metoden, har använt den länge och vet att den fungerar, säger Tomas Faresjö, professor vid Avdelningen för samhällsmedicin.
– Stress föregår många sjukdomar och ligger säkerligen bakom mer än vi tror. Men det är vad vi tror, som forskare vill vi veta. Med den här studien ska vi komma ett steg närmare vetskap om hur stress påverkar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, säger han.
Hårprover samlas dels in från alla de patienter med hjärt- och kärlsjukdomar som kommer in till sjukhusen i Linköping, Norrköping och Jönköping, men också från deltagarna i den stora hjärt- och kärlsjukdomsstudien SCAPIS (Swedish cardio pulmonary bioimage study). Inom SCAPIS, som finansieras av Hjärt- och lungfonden, undersöks 30 000 svenskar i åldern 50 – 64 för att hitta metoder att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärta, kärl och lungor undersöks med skiktröntgen, ultraljud och blodprover. Och de som har hår får också några strån bortklippta.
– Vi har ett omfattande material att arbeta med de närmaste åren. Det är lätt och billigt att samla in hårprover, det gör inte ont och de kan lagras hur länge som helst, säger Tomas Faresjö.
Övriga projekt som tilldelas medel handlar om möjligheten att i ett blodprov hitta en hotande hjärtinfarkt, om betydelsen av den fysiska- ock kemiska arbetsmiljön, betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som stress, mobbing och psykosocial arbetsmiljö, betydelsen av övriga sociala faktorer och betydelsen av kost och tarmflora.
– Hår växer i snitt en centimeter per månad och har vi exempelvis tre cm långa hårstrån får vi indikationer på stressnivåerna tre månader bakåt. Vi har utvecklat metoden, har använt den länge och vet att den fungerar, säger Tomas Faresjö, professor vid Avdelningen för samhällsmedicin.
Långvarig stress påverkar
Det finns mycket som tyder på att långvarig stress leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.– Stress föregår många sjukdomar och ligger säkerligen bakom mer än vi tror. Men det är vad vi tror, som forskare vill vi veta. Med den här studien ska vi komma ett steg närmare vetskap om hur stress påverkar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, säger han.
Hårprover samlas dels in från alla de patienter med hjärt- och kärlsjukdomar som kommer in till sjukhusen i Linköping, Norrköping och Jönköping, men också från deltagarna i den stora hjärt- och kärlsjukdomsstudien SCAPIS (Swedish cardio pulmonary bioimage study). Inom SCAPIS, som finansieras av Hjärt- och lungfonden, undersöks 30 000 svenskar i åldern 50 – 64 för att hitta metoder att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärta, kärl och lungor undersöks med skiktröntgen, ultraljud och blodprover. Och de som har hår får också några strån bortklippta.
– Vi har ett omfattande material att arbeta med de närmaste åren. Det är lätt och billigt att samla in hårprover, det gör inte ont och de kan lagras hur länge som helst, säger Tomas Faresjö.
50 miljoner totalt
Tomas Faresjö får nu sju miljoner till projektet ”Långtidsstress i den yrkesverksamma befolkningen – ökar det risken för hjärt- och kärlsjuklighet?”. Totalt anslår Afa försäkring 50 miljoner kronor under fem år till sex forskningsprojekt med fokus på forskning som ska minska antalet hjärt- och kärlsjukdomar hos den arbetsföra delen av befolkningen. Uppdraget kommer från arbetsmarknadens parter.Övriga projekt som tilldelas medel handlar om möjligheten att i ett blodprov hitta en hotande hjärtinfarkt, om betydelsen av den fysiska- ock kemiska arbetsmiljön, betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som stress, mobbing och psykosocial arbetsmiljö, betydelsen av övriga sociala faktorer och betydelsen av kost och tarmflora.
