19 februari 2026

Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie som letts från Linköpings universitet. Den visar också att behandlingen är säker att använda.

En yngre kvinnlig läkare i ett vårdrum på neonatalavdelningen. Fotograf: Charlotte Perhammar
Forskarna har undersökt effekten av tidig hydrokortisonbehandling på en vanlig lungsjukdom hos extremt för tidigt födda.

Av de barn som föds extremt för tidigt – före graviditetsvecka 28 – får mer än hälften en lungsjukdom. Lungsjukdomen, som heter bronkopulmonell dysplasi, BPD, påverkar dem ofta under resten av livet. Den uppstår på grund av att lungorna hos mycket för tidigt födda barn inte är tillräckligt utvecklade. Flera faktorer kan göra lungorna skörare och försvåra lungvävnadens utveckling.

En nyckelfaktor vid BPD är inflammation, som skadar lungvävnaden. Hormonet kortison dämpar inflammation, men barn som föds extremt för tidigt kan inte producera tillräcklig mängd kortison. Tidigare studier som undersökt förebyggande behandling med hydrokortison har pekat på positiva effekter, men också misstänkts kunna ge svåra biverkningar. Behandlingen används i flera länder.

"Naturligt experiment"

I Sverige har en del regioner de senaste åren infört riktlinjer om behandling med hydrokortison från första dygnet efter födseln, medan andra regioner har valt att avstå.

En kvinna sitter vid ett bord med ett barn. Jenny Widén
Ulrika Ådén, professor inom barnmedicin och specialist inom neonatologi.

– Det har lett till ett slags naturligt experiment i Sverige, där en del extremt för tidigt födda barn har behandlats och andra inte. Vi drog nytta av det i vår studie där vi har tittat på hur den här behandlingen fungerar i den verkliga vården i Sverige. Det finns nästan inga sådana studier i världen i dag, säger Ulrika Ådén, professor i barnmedicin vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet samt överläkare i neonatologi, som har lett studien som publicerats i JAMA Network Open.

Forskarna analyserade data från det nationella neonatalregistret. 474 barn som behandlats med hydrokortison jämfördes med 632 barn som fötts i samma regioner innan behandlingen infördes. De jämförde också med regioner som inte ger hydrokortisonbehandling. Alla barn hade fötts i graviditetsvecka 22 till 27 under åren 2018 till 2023.

– Vår studie visar att om extremt för tidigt födda barn får den här behandlingen tidigt i livet så ökar chansen för överlevnad utan lungsjukdom. Hydrokortisonbehandlingen är säker att ge och ökar inte risken för allvarliga biverkningar under nyföddhetsperioden, säger Veronica Smedbäck, doktorand vid Linköpings universitet och läkare.

Värdefull behandling

Många barn som får bronkopulmonell dysplasi löper ökad risk för att få infektioner och bli inlagda på sjukhus under skolåldern. Lungsjukdomen är också kopplad till att barnen inte går upp i vikt som väntat och att hjärnans utveckling påverkas negativt. Forskarna menar att den förebyggande behandlingen kan ha betydelse dels för barnen och deras familjer, dels för samhället då det skulle kunna minska barnens behov av vård.

En kvinna står i ett sjukhusrum bredvid en maskin. Charlotte Perhammar
Veronica Smedbäck, doktorand och läkare.

– Med tanke på att mer än hälften av alla extremt för tidigt födda barn drabbas av den här lungsjukdomen, kan det vara värdefullt med den här behandlingen som kan öka chansen för överlevnad utan sjukdomen. Många länder räddar i dag barn som föds extremt tidigt, så det kan potentiellt bli väldigt många barn som berörs, säger Veronica Smedbäck.

Studien tittar på säkerhetsaspekter kring behandlingen på kort sikt. Forskarna går nu vidare med att undersöka möjliga effekter av behandlingen på längre sikt, där en viktig fråga är hjärnans utveckling. Andra studier har indikerat en positiv effekt av behandlingen på hjärnans utveckling, men det behövs mer forskning om långtidseffekter av behandlingen.

Studien har finansierats av bland annat Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning och ALF-medel genom Region Östergötland.

Artikeln: , Veronica Smedbäck, Lars Björklund, Anders Flisberg, Jolanta Wróblewska, Olivier Baud, Erik Wejryd och Ulrika Ådén, (2026), JAMA Network Open, publicerad online den 19 februari 2026, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2025.60146

Kontakt

Stöd forskningen

Mer om forskargruppen

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.