žŁÀûŒ§

18 december 2024

Och där pressas diamanten rakt ner i stålet. Teknikeleverna från Berzeliusskolans gymnasium får vara med när Linköpings universitet testar hårdheten i materialet.

Elever i laboratorium.
Teknikeleverna Teo Månsson, Tora Kolmodin och Tore Rönnblom besöker tillsammans med läraren Djordje Brstina laboratoriet för konstruktionsmaterial. Första forskningsingenjör Jinghao Xu berättar om utmattningstesten av olika material. Fotograf: Ulrik Svedin
Det Àr avdelningen för konstruktionsmaterial som varje Är bjuder in eleverna frÄn tekniska programmet pÄ gymnasieskolan i Linköping.

Elever i laboratorium.
Professor Mattias Calmunger berÀttar om metallernas egenskaper. Fotograf: Ulrik Svedin
− PĂ„ lektionerna har vi haft teoretiska och praktiska laborationer. Vi har en del utrustning för att göra tester. Men det blir en helt annan sak för eleverna att komma upp till universitetet och testa det hĂ€r, sĂ€ger matematik- och tekniklĂ€raren Djordje Brstina.

ČŃĂ€łÙČÔŸ±ČÔČ”Čč°ù

Man fÄr nog medge att det blir lite trÄngt i det mindre laboratorierummet nÀr professor Mattias Calmunger visar klassen hur man testar metallers hÄrdhet. Ett hÄrdare material, som diamant, pressas rakt ner i det redan vÀldigt hÄrda stÄlet.

ČŃĂ€łÙČÔŸ±ČÔČ”Čč°ùna visar hĂ„rdheten i HRC (Hardness Rockwell C) eller motstĂ„ndet (ju hĂ„rdare material, desto större motstĂ„nd och mindre intryck). De olika vĂ€rmebehandlingarna ger olika hĂ„rdhet, i likhet med den teori som eleverna har lĂ€st. De antecknar noggrant. De kommer att behöva informationen till labb-rapporten som rycker allt nĂ€rmare.
Det hÀr Àr sÄ mycket
bÀttre Àn att sitta i klassrummet
NÀsta moment Àr mera publikfriande. Första forskningsingenjör Jinghao Xu visar hur de testar hÄllfasthet och drar isÀr olika sorters material. Plast och aluminium till exempel. De testar ocksÄ hur temperaturen pÄverkar materialet.

Elever i laboratorium.
Axel PÄhlsson, Berzeliusskolan.
− NĂ€r man ser det sĂ„ blir det tydligt att material har olika hĂ„llfasthet. Det hĂ€r Ă€r sĂ„ mycket bĂ€ttre Ă€n att sitta i klassrummet, sĂ€ger gymnasieeleven Axel PĂ„hlsson.

Elever i laboratorium.
Maskinen kan kontrollerat pressa in ett hÄrdare material metall.Fotograf: Ulrik Svedin
Mattias Calmunger riggar stÄl- och aluminiumstavar i slagseghetstestriggen (en pendelhejare för Charpy V-test). Den slÄr sönder metallstavar pÄ ett kontrollerat och mÀtbart sÀtt, med hjÀlp av en pendel.

− HĂ€r ser vi att det Ă€r skillnad mellan stĂ„l och en aluminiumlegering i rumstemperatur. StĂ„let Ă€r hĂ„rdare och kan ta upp mer energi av pendeln jĂ€mfört med aluminiumlegeringen.

Nerkyld metall

Sedan plockar han fram stÄl- och aluminiumstavar som Àr kraftigt nerkylda, med hjÀlp av flytande kvÀve. (ca 196 minusgrader). Och nÀr pendeln slÄr till mot stavarna splittras de.

Nu Àr det ombytta roller. StÄlet som tidigare kunde ta upp mer energi, har nu blivit sprött och gÄr lÀttare sönder, jÀmfört med aluminiumlegeringen som behÄller vÀrdet den hade vid rumstemperatur.
Elever i laboratorium.

− Den hĂ€r kunskapen Ă€r viktig i till exempel flygindustrin. Att metall som kan verka hĂ„llfast i normaltemperatur fungerar helt annorlunda i extrem kyla. Sprickbildningar i flygplan fĂ„r förstĂ„s inte hĂ€nda, berĂ€ttar Mattias Calmunger.

Stannar kvar

EfterÄt stannar flera av eleverna kvar en stund och diskuterar. NÄgra sÀger direkt att de tÀnker plugga vid LiU. MÄnga undrar om antagningspoÀngen pÄ olika utbildningar. Mattias Calmunger tycker att det Àr viktigt att trÀffa intresserade ungdomar och visa dem miljöerna pÄ universitetet.

− De Ă€r i ett lĂ€ge dĂ€r de funderar mycket pĂ„ framtiden. Och de Ă€r intresserade av naturvetenskap. Sverige Ă€r i stort behov av ingenjörer. FrĂ€mst vill vi att de vĂ€ljer en sĂ„dan utbildning, och sedan vill vi gĂ€rna att de kommer hit, sĂ€ger Mattias Calmunger.

Mer läsning om samverkan med skolor

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.