žŁÀûŒ§

16 december 2020

Under deras nio år vid Fakultetsledningen på Medicinska fakulteten har mycket hunnit hända. Vilka har varit höjdpunkterna och utmaningarna under denna tid, och kan man egentligen leda akademiker? Möt dekanus Johan Dabrosin Söderholm och prodekanus Fredrik Elinder, som vid årsskiftet lämnar över till den nya ledningen.

Dekanus och prodekanus.
Johan Dabrosin Söderholm och Fredrik Elinder.

NĂ€r Johan Dabrosin Söderholm skulle tilltrĂ€da som dekanus 2012 intervjuades han om sin syn pĂ„ framtiden och kommande ledarskap. En av de största utmaningarna som dekanus dĂ„ befarade, var att kunna driva ett ledarskap och samtidigt vara öppen för alla goda idĂ©er. Liknelsen ”att leda akademiker Ă€r som att valla en flock katter” kom pĂ„ tal.

– Det stĂ€mmer vĂ€l fortfarande till viss del, sĂ€ger Johan Dabrosin Söderholm och skrattar till. Akademiker Ă€r inte sĂ„ lĂ€ttstyrda och har sina egna idĂ©er om vad som ska göras, mĂ„nga Ă€r dessutom ganska starka personligheter. Att leda akademin genom top-down Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt, man mĂ„ste lyssna in och ha en god dialog.Kurvig vĂ€g i höstlandskap.Kurvig vĂ€g i höstlandskap.

Dekanus liknar akademin vid ett vackert landskap med mĂ„nga kompetenta personer. Genom att ha koll pĂ„ vad som hĂ€nder, bĂ„de i LiU:s ledning och nationellt, hjĂ€lper man till att hitta lite bĂ€ttre vĂ€gar genom landskapet och kan pĂ„ sĂ„ vis utveckla verksamheten och föra den stora fĂ„ran framĂ„t. Samtidigt hĂ€nder det otroligt mycket vid universitetet, sĂ„ till stor del gĂ€ller det att ”go with the flow” för att inte bromsa kreativiteten, menar dekanus.

– Det finns en oerhörd fördel med akademikernas sjĂ€lvstĂ€ndighet. Det finns en vĂ€ldig kraft som inte behöver styras riktigt – Vi sĂ€tter ramarna, men fakultetens medlemmar hittar lösningar, tutar och kör pĂ„, och det blir ofta ganska bra, instĂ€mmer Fredrik Elinder prodekanus.

Goda rÄd till kommande ledning

Fredrik Elinder tilltrÀdde som prodekanus samtidigt som dekanus 2012. Initialt uppskattades att rollen som prodekan skulle utgöra ungefÀr 30 procent av en heltidstjÀnst, idag upptar den cirka 70 procent. Jag tror att uppdraget bÄde underskattades och sedan expanderade under tiden. Mitt arbete har möjligtvis inneburit att fakultetens forskare kunnat fokusera pÄ kÀrnverksamheten, hoppas Fredrik Elinder.

Foto Magnus JohanssonNÄgot som Àter tid Àr mejlen. Till dags dato har dekanus 180 000 mejl i sin inkorg, vilket innebÀr ca 20 000 mejl om Äret eller 100 mejl om dagen, om man rÀknar med 40 aktiva veckor. Ett gott rÄd till kommande dekan Àr dÀrför att blockera e-mejlen, sÀger Johan Dabrosin Söderholm och skrattar. SkÀmt Äsido, mejlen Àr en enorm tidstjuv!

Ett annat klokt rĂ„d Ă€r att upprĂ€tthĂ„lla en bra dialog med verksamheten, genom exempelvis Ă€mnesföretrĂ€darna. Dekanus betonar ocksĂ„ vikten av att arbeta tĂ€tt tillsammans med Region Östergötland och Sydöstra sjukvĂ„rdsregionen, bland annat inför kommande ALF-utvĂ€rdering. Fredrik Elinder vill mana den nya ledningen till en viss försiktighet med att genomföra stora förĂ€ndringar utan att först noga tĂ€nka igenom saker och ting. ”Det kan lĂ„ta trivialt, men innan man kastar om och förĂ€ndrar, tĂ€nk en tanke till”.

 Fredrik Elinder. Fredrik Elinder. Foto Thor BalkhedMed tanke pĂ„ dekanernas mĂ„nga olika uppdrag och vad som har Ă„stadkommits, sĂ„ Ă€r det kanske inte sĂ„ konstigt att tiden expanderat. Mycket har hĂ€nt – nĂ„got som ocksĂ„ blir tydligt nĂ€r dekanerna ombeds vĂ€lja ut tre höjdpunkter av stor betydelse för fakulteten, det Ă€r inte helt lĂ€tt att begrĂ€nsa. Se nĂ„gra av deras favoriter nedan.

Dekanernas topplistor

-

Ledning, utveckling och utbildning under corona

Det senaste Äret har pandemin pÄverkat hela vÄrt samhÀlle. Att leda fakulteten under en kris har för dekanerna inneburit större fokus pÄ kortsiktiga operativa frÄgor med mÄnga avstÀmningar pÄ olika nivÄer under bÄde snabba och pÄgÄende förÀndringar.

– Samtidigt har förĂ€ndrings- och krisarbetet gĂ„tt förvĂ„nansvĂ€rt bra. Det mĂ€rks att vi har en vĂ€ldigt kompetent medarbetarkĂ„r, som alla gör extrainsatser och försöker hitta olika lösningar under denna extraordinĂ€ra situation. Tillsammans har vi en enorm kraft, sĂ€ger Johan Dabrosin Söderholm.

Pandemin har Àven lett till en snabb digital transformation. Det som fakulteten pÄtalat under en lÀngre tid, att man i större utstrÀckning mÄste anvÀnda digitala hjÀlpmedel i undervisningen och ha bÀttre lösningar för digitala möten, Àr nu verklighet. Medarbetarna har blivit sÄ pass vana anvÀndare att de digitala instrumenten inte utgör nÄgot hinder.

– Framöver kommer vi kunna vĂ€lja utifrĂ„n vad som lĂ€mpar sig bĂ€st pedagogiskt. Den digitala omstĂ€llningen öppnar Ă€ven upp för smidigare samordning av utbildningar över regioner och Ă€ven nationellt. Behovet av att trĂ€ffas live finns ju Ă€ndĂ„ och Ă€r nĂ„gonting som de flesta av oss nu saknar, sĂ€ger Johan Dabrosin Söderholm. Foto Magnus Johansson

Hur kommer det att se ut om vi blickar fortsatt framĂ„t? Fredrik Elinder tror pĂ„ sĂ„ kallade ”flipped classrooms”, dvs att man delar inspelat material med studenterna i förvĂ€g och sedan, istĂ€llet för en klassisk förelĂ€sning, diskuterar materialet med studenterna. Förutom att flera olika typer av inlĂ€rningsmoment höjer nivĂ„n pĂ„ utbildningen sĂ„ upplever jag som lĂ€rare att det Ă€r mycket roligare att göra. Jag tror vi fĂ„r en bĂ€ttre undervisning genom digitaliseringen, men de lĂ€rarledda momenten fĂ„r inte försvinna, sĂ€ger Fredrik Elinder.

FramgÄngsrika forskningsmiljöer vid LiU

Under Ären har den medicinska forskningens utveckling vid Medicinska fakulteten analyserats genom att bland annat titta pÄ publiceringar och anslagstilldelning. En av medarbetarna uppskattad analys Àr Fredrik Elinders Ärliga sammanstÀllning, som brukar presenteras vid Ärets slut.
(bild pÄ diagram)

– Det som sticker ut mest under Ă„ren Ă€r den vetenskapliga produktionen. Idag publiceras betydligt fler vetenskapliga artiklar i prestigetidskrifer, dĂ€r förste- eller sisteförfattaren Ă€r frĂ„n fakulteten. Den tydliga uppgĂ„ngen Ă€r troligtvis ett resultat av flera olika faktorer. En anledning kan vara att det skapats fler framgĂ„ngsrika och fokuserade forskningsmiljöer vid LiU, som CSAN och WCMM, som adderats till strategiomrĂ„dena och CMIV, men uppgĂ„ngen Ă€r inte begrĂ€nsad till dessa miljöer utan spridd över mĂ„nga av fakultetens olika Ă€mnen, menar Elinder.

Andra viktiga framgĂ„ngsfaktorer Ă€r fakultetens forskningsinfrastruktur dĂ€r kompetenta specialister hjĂ€lper forskarna med olika tekniker. Under dekanernas tid har t. ex ett nytt djurhus, Biobanks-faciliteten och Forum Östergötland tillkommit, och Core facility har utvecklats. DĂ€rutöver Ă€r det mycket annat som Ă€r pĂ„ gĂ„ng vid fakulteten. Att AI kommer bli en viktig del av det fakulteten gör och hur den anvĂ€nds i mĂ„nga olika sammanhang framöver Ă€r dekanerna överens om.

– I samverkan med Tekfak och Filfak har vi stor potential att stĂ€rka AI och andra viktiga delar inom Life science. LikasĂ„ Ă€r uppbyggnaden av East Sweden Medtech och samarbeten med olika pĂ„gĂ„ende nationella satsningar inom Life Science viktiga steg framĂ„t, menar Johan Dabrosin Söderholm.

Vad hÀnder nu, eller tiden efter fakultetsledningen


Nio Är vid fakultetsledningen Àr en betydande tid, sÄ vad ser dekanerna nu fram emot och vad kommer de att sakna frÄn tiden vid fakultetsledningen?

Foto Thor Balkhed– Det ska bli vĂ€ldigt skönt att kunna fokusera mer och tĂ€nka klart tanken, att kunna lĂ€sa forskningsartiklarna som jag nu egentligen oftast bara har lagt pĂ„ hög. Sedan tror jag att jag kommer sakna att delta vid olika sammanhang pĂ„ universitetsnivĂ„ och nationellt, sĂ€ger Fredrik Elinder.

– Jag ser fram emot liknande saker som Fredrik. Det ska Ă€ven bli spĂ€nnande att se om jag fortfarande Ă€r lika intresserade av det jag valde att satsa pĂ„ i karriĂ€ren frĂ„n början, professor i kirurgi och forskning kring inflammatorisk tarmsjukdom. Kommer det fortfarande vara lika kul och stimulerande eller kommer jag sakna helikopterperspektivet för mycket?

Det nĂ€ra samarbetet med Fakultetsledningen, de andra dekanerna pĂ„ LiU och nationellt, alla medarbetare pĂ„ kansliet och institutionsledningarna, samt rektorsgruppen och UF Ă€r nĂ„got som jag kommer att sakna, sĂ€ger Johan. Man har en nĂ€ra arbetsrelation till vĂ€ldigt mĂ„nga som ju kommer att försvinna, vilket nog kommer att kĂ€nnas ganska tomt. Samtidigt, att inte vara sĂ„ enormt fullbokad dagtid och kvĂ€llstid kommer nog att bli ganska bra för sjĂ€len pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Det kĂ€nns bra att lĂ€mna över till friska krafter – och extra roligt att fĂ„ lĂ€mna över till Medicinska fakultetens första kvinnliga dekan.


 och avslutningsvis

– Vi Ă€r tacksamma mot verksamheten för att vi har fĂ„tt förtroendet under en sĂ„ lĂ„ng tid. Det Ă€r ett fantastiskt jobb! Vi har hunnit vara med om en hel del och göra saker, som man tycker har fört verksamheten Ă„t rĂ€tt hĂ„ll pĂ„ olika sĂ€tt. Det har Ă€ndĂ„ varit mestadels kul! sĂ€ger Johan Dabrosin Söderholm.

– Absolut! Det hĂ„ller jag med om, avslutar Fredrik Elinder.

Foto Thor Balkhed


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Pang i bygget - den osynliga undertextaren träder fram

Svenskar läser mycket - särskilt om man räknar in undertexter till film och TV. Men spelar undertextaren själv någon roll? Forskaren Lars Jämterud har kollat på översättningen av den klassiska brittiska komediserien Pang i bygget.

Forskaren visar materialet Zeolit.

De vill minska CO2-utsläpp från byggnader

Finns det ett sätt som både kan minska byggnaders koldioxidutsläpp och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta.

"Hud på spruta" ett steg mot nytt sätt att läka brännskador

Forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår.