I dag sköts en stor del av den dagliga insulinbehandlingen av personal med begränsad medicinsk utbildning, exempelvis vårdbiträden och undersköterskor.
- Som det är nu ges insulinbehandling av personal utan medicinsk utbildning och det är också den personal som förväntas kontakta sjuksköterska i kommunen vid problem. Vårdkedjan, där de minst medicinskt utbildade initierar medicinsk bedömning, innebär stora patientsäkerhetsrisker. Samtidigt råder hög personalomsättning, vilket ökar riskerna ytterligare, förklarar Karin Rådholm som är forskningsledare.
Det nya arbetssättet ska testas i en stor, pragmatisk kluster-randomiserad studie i flera svenska regioner. Målet är att förbättra blodsockerkontrollen, minska akuta komplikationer, stärka livskvaliteten och skapa en tryggare vårdkedja från kommunal omsorg till primärvård och sjukhus.
Kartläggning till implementering
Arbetet genomförs stegvis i fem paket:
- Kartläggning av nuvarande vård (1)
- Samskapande av interventionen (2) – tillsammans med patienter och personal
- Pilotstudie i Linköping (3)
- Nationell randomiserad kontrollerad studie (4)
- Implementeringsstudie (5) med fokus på att arbetssättet ska fungera långsiktigt i ordinarie verksamhet
