žŁÀûŒ§

16 december 2020

Ett stort hälsoproblem idag är att många patienter inte svarar på sin läkemedelsbehandling. Detta har lett till en vision om en individanpassad vård, där sjukdomar kan förutsägas och undvikas. För att uppnå framtidens hälsovård vill professor Mikael Benson konstruera digitala tvillingar av enskilda individer.

Flicka som tittar pÄ sin surfplatta.
Digitala tvillingar för framtidens hälsovård.

–Jag är väldigt tacksam över Joanna Cocozza stiftelsens generösa satsning på barnmedicin som betyder otroligt mycket för barnmedicinsk forskning i allmänhet. För mitt projekt så har det väldigt stor betydelse för att komma igång. Jag hoppas även att modellen ska kunna användas av andra barnmedicinska forskare, säger Mikael Benson, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV).

Mikael Benson vill överbrygga det gap som finns mellan dagens vård och en framtida hälsovård, som är både prediktiv, preventiv, personanpassad och participatorisk (4P). För att överbrygga gapet krävs en ökad förståelse av sjukdomars enorma komplexitet. Varje enskild sjukdom kan bero på förändringar i miljarder celler, som var och en kan uttrycka tusentals gener - i olika kombinationer, vid olika tidpunkter, före och/eller efter det att symptom uppstår.

– Många sjukdomsprocesser kan potentiellt förutsägas och förebyggas i barndomen. Vi vill konstruera digitala tvillingar, en slags högupplöst datamodell av enskilda individer redan i barndomen, för att möjliggöra tidig upptäckt och prevention av sjukdomsprocesser, säger Mikael Benson.

Forskargruppen har redan visat att digitala tvillingar kan användas för att databehandla en inflammatorisk sjukdom i djurförsök. Med anslaget från Joanna Cocozzas stiftelse kommer de nu att kunna utveckla metoderna för 4P med start i barndomen. Projektet bygger på nationella och internationella samarbeten som även stöds av bland annat Vetenskapsrådet, Nordiska Rådet och EU.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.