16 december 2020

Ett stort hälsoproblem idag är att många patienter inte svarar på sin läkemedelsbehandling. Detta har lett till en vision om en individanpassad vård, där sjukdomar kan förutsägas och undvikas. För att uppnå framtidens hälsovård vill professor Mikael Benson konstruera digitala tvillingar av enskilda individer.

Flicka som tittar på sin surfplatta.

–Jag är väldigt tacksam över Joanna Cocozza stiftelsens generösa satsning på barnmedicin som betyder otroligt mycket för barnmedicinsk forskning i allmänhet. För mitt projekt så har det väldigt stor betydelse för att komma igång. Jag hoppas även att modellen ska kunna användas av andra barnmedicinska forskare, säger Mikael Benson, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV).

Mikael Benson vill överbrygga det gap som finns mellan dagens vård och en framtida hälsovård, som är både prediktiv, preventiv, personanpassad och participatorisk (4P). För att överbrygga gapet krävs en ökad förståelse av sjukdomars enorma komplexitet. Varje enskild sjukdom kan bero på förändringar i miljarder celler, som var och en kan uttrycka tusentals gener - i olika kombinationer, vid olika tidpunkter, före och/eller efter det att symptom uppstår.

– Många sjukdomsprocesser kan potentiellt förutsägas och förebyggas i barndomen. Vi vill konstruera digitala tvillingar, en slags högupplöst datamodell av enskilda individer redan i barndomen, för att möjliggöra tidig upptäckt och prevention av sjukdomsprocesser, säger Mikael Benson.

Forskargruppen har redan visat att digitala tvillingar kan användas för att databehandla en inflammatorisk sjukdom i djurförsök. Med anslaget från Joanna Cocozzas stiftelse kommer de nu att kunna utveckla metoderna för 4P med start i barndomen. Projektet bygger på nationella och internationella samarbeten som även stöds av bland annat Vetenskapsrådet, Nordiska Rådet och EU.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.