– Vi visar att vissa växhusgasutsläpp från avloppsreningsverk har varit okända. Nu när vi vet mer om utsläppen så vet vi också mer om hur de kan minska, säger Magnus Gålfalk, docent vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet som lett studien publicerad i tidskriften Environmental Science & Technology.
Vattenreningsverk som tar emot avloppsvatten från hushåll och industrier står för cirka 5 procent av utsläppen av metan och lustgas som är orsakade av människan, enligt Förenta nationernas klimatpanel, IPCC:s beräkningar.
För att räkna fram det använder IPCC så kallade emissionsfaktorer som bland annat är kopplade till hur många hushåll som är anslutna till reningsverket. Ur beräkningsmodellen kommer sedan en siffra på utsläppen från varje reningsverk. Siffran är en uppskattning och inte resultat från faktiska mätningar, något som visar sig vara problematiskt.
Motivera investeringar
Enligt forskarna jobbar reningsverken kontinuerligt för att minska sina utsläpp. Men som rapporteringssystemet är uppbyggt nu ligger reningsverkens utsläpp kvar på samma nivå, enligt IPCC:s modell, oavsett om de faktiska utsläppen minskar.
– Det vore bättre om rapporterade utsläpp baseras på verkliga mätningar. Då skulle det vara lättare för kommunerna att motivera investeringar i reningsverken, säger Magnus Gålfalk.
Tillsammans med professor David Bastviken vid LiU har han använt en specialbyggd drönare som mätt utsläpp av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) vid tolv svenska reningsverk som använder slamrötning för att producera biogas. Mätningarna visade att utsläppen av metan och lustgas är betydligt högre – ungefär 2,5 gånger – än vad IPCC:s beräkningsmodeller visar.
Lustgas från slamlagring
Utsläppen uppstår framför allt när rötningen är klar och restslammet läggs på hög. Slamlagringen görs för att minska mängden potentiellt skadliga mikroorganismer innan slammet används som till exempel gödning. Den aktuella studien visar att mängden metan som frigörs under lagringen har underskattats. Och forskarna upptäckte något mer – mätningarna visade dessutom att stora mängder lustgas också släpptes ut.
Lustgas är en mycket kraftfull men ganska okänd växthusgas – den har en klimatpåverkan som är nästan 300 gånger högre än koldioxid per kilo.
– Vi visar att klimatpåverkan från lustgasutsläppen från lagring av slam är lika stora som de från metan, och det visste man inte innan. Så det är en stor extrakälla att hålla koll på, säger Magnus Gålfalk.
Studien finansierades i huvudsak av Europeiska forskningsrådet, Horizon 2020, Vetenskapsrådet, Formas och Svenskt Vatten Utveckling (SVU).
Artikeln: , Magnus Gålfalk, David Bastviken, Environmental Science & TechnologyVol 59/Issue 34, 2025, publicerad online 21 augusti 2025. DOI: 10.1021/acs.est.5c04780
