žŁÀûŒ§

19 mars 2024

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping universitet fick nyligen uppmärksamhet i media. I doktorsavhandlingen ”Optimization of Snow Removal in Cities” har de nämligen tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh
Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh, aktuella med avhandlingen ”Optimization of Snow Removal in Cities” Fotograf: Carina Stahre

De nordiska vintrarna bjuder pÄ idylliska, vintervita snötÀcken, men Àven en hel del bekymmer. Kraftiga snöfall och bitande kyla dÀr ishalka uppstÄr stÀller till stora problem i vardagen för bÄde allmÀnhet och samhÀlle. Det bildas köer och det uppkommer olyckor, för att inte tala om det allmÀnna missnöje som sprider sig bland samhÀllsinvÄnarna Är efter Är.

Matematisk modell för att optimera snöröjning

Kaj Holmberg, professor vid Linköpings universitet, kÀnde att snöröjningen borde kunna effektiviseras och fick stöd av VetenskapsrÄdet samt forskaren Roghayeh Hajizadeh frÄn Iran. Tillsammans har de fokuserat pÄ de Äterkommande problemen som vinterhalvÄret bjuder pÄ och sedan modellerat dem matematiskt för att ta fram lösningar.
– Jag kommer frĂ„n den kallaste delen av Iran dĂ€r det ocksĂ„ snöar. Jag flyttade hit och insĂ„g att det fanns utrymme för förbĂ€ttringar inom snöröjningen, sĂ€ger Roghayeh.
Problem som identifierats för att göra effektivisering av snöröjning möjlig har bland annat varit i vilken ordning gatorna ska tas. Vilket fordon tar vilken gata? Och vilken vÀg ska de vÀlja? Andra utmaningar har varit att olika vÀgar behöver röjas av olika typer av fordon som exempelvis cykelvÀgar och gÄgator. Genom optimering har forskarna sedan kunnat presentera lösningar för att effektivisera snöröjningen.

Effektivisering för att uppnÄ de globala mÄlen

Slutsatsen har presenterats i avhandlingen ”Optimization of Snow Removal in Cities” som skrivits av Roghayeh. Avhandlingen förklarar hur man kan berĂ€kna bra vĂ€gar för snöröjningsfordonen sĂ„ att tiden för snöröjningen minimeras. Att kunna effektivisera snöröjningen skulle inte bara vara tidsbesparande utan dĂ€rmed Ă€ven minska pĂ„verkan pĂ„ miljön och minska kostnaderna för samhĂ€llet. Ett betydande bidrag för att uppnĂ„ de globala mĂ„len som till exempel ”HĂ„llbara stĂ€der och samhĂ€llen” samt ”BekĂ€mpa klimatförĂ€ndringarna”. Genom att effektivisera snöröjningen kan man bidra till en hĂ„llbar, inkluderande stadsmiljö samt minska utslĂ€ppen för att frĂ€mja miljö och vĂ€lstĂ„nd över hela planeten. Man kan Ă€ven fĂ„ bĂ€ttre framkomlighet, vilket skulle ge effektivare gods- och persontransporter, samt minska olycksrisken och dĂ€rmed Ă€ven sĂ€nka sjukvĂ„rdskostnaderna.

Kommunens uppgift att tillÀmpa nya arbetssÀtt

Den största utmaningen framöver ser forskarna inte ligger i sjÀlva snöröjningen utan implementeringen av det nya arbetssÀttet. De har skapat ett verktyg som löser mÄnga samhÀllsproblem men som nu fortfarande stÄr inför en del utmaningar.
– Det Ă€r entreprenörerna som kör runt och röjer som borde anvĂ€nda lösningen och deras uppdragsgivare Ă€r ofta en kommun, som borde sĂ€ga Ă„t dem att anvĂ€nda det hĂ€r verktyget. Och dĂ€r Ă€r vi inte Ă€n, sĂ€ger Kaj.
Trots detta Àr forskarna hoppfulla inför framtiden. Den teoretiskt svÄraste utmaningen, den akademiska forskningen, Àr gjord. Nu ÄterstÄr bara anvÀndningen av den.

Läs mer om tillämpad matematik

Läs mer om Matematiska institutionen (MAI)

Forskarna bakom verktyget för snöröjning i städer

Senaste nytt från LiU

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.