žŁÀûŒ§

28 januari 2026

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Studier av våra resvanor är viktiga till exempel för att utforma trängselskatter och trafikprognoser i olika syften.

FotoportrÀtt av kvinnlig forskare. Fotograf: Ulrik Svedin
Elisabeth Lång, nationalekonom som forskar inom transporter, elektrifiering, jämställdhet och resmönster.

Studien visar att elbilsägarna kör längre sträckor än ägare av bilar med förbränningsmotor.

Vi kan se att resmönstret är annorlunda med elbilarna. Men vi kan inte peka på varför det sker, alltså säga något om kausala samband. Vår första hypotes var att elbilarna körs generellt mer, även kortare sträckor. Men det har vi inte kunnat belägga, förklarar Elisbeth Lång som har sin bas på Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI), och är adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet.

FotoportrÀtt av kvinnlig forskare. Ulrik Svedin
Elisabeth Lång presenterade sina resultat för första gången på konferensen Transportforum 2026 i Linköping.
Däremot kan de jämföra elbilsägarnas tidigare resmönster. Många som har skaffat elbil har också relativt långa körsträckor sedan tidigare.

− Det kan tyda på att det är storkonsumenterna av bil-kilometer som i högre grad väljer elbilar. Det som vi i forskningen kallar för selektion.

En teori är att detta handlar om tillit.
Att det fortfarande finns ett tvivel

Resultaten har säkerställts genom en kombination av data från bland annat bilregistret, enkäter och intervjuer. Genom en rese-app (Travelvu) har forskarna också samlat in data om resvanor från ägare av elbilar respektive diesel- och bensinbilar.

Ingen "nybilseffekt"

− Vi studerar personer som köpt ny eller begagnad elbil ungefär samtidigt, inom en tvåårsperiod. I registeranalysen ingår varken förmånsbilar eller leasade bilar. I det kompletterande TravelVu-materialet kan det däremot förekomma förmånsbilar, men analysen avser endast privatresor, inklusive jobbpendling, och exkluderar tjänsteresor.

Forskarna har även kunnat kontrollera för ett slags ”nybilseffekt”, att man kanske kör mer när bilen är ny.

− På ett antal olika sätt har vi alltså gjort bilägarnas beteenden så jämförbara som möjligt. Och vi har tagit in samma typ av data från ägare av bilar med diesel- eller bensinbilar, tillägger Elisabeth lång.

Tvivel hänger kvar

Forskarna noterar att när ett hushåll har både en diesel/bensinbil och en elbil så används elbilen oftare till korta resor. Vid längre resor så väljer de förbränningsmotorn.

− En teori är att detta handlar om tillit. Att det fortfarande finns ett tvivel kring laddningsinfrastrukturen, och batterilängden.

Är det bra eller dåligt att elbilarnas körsträckor är längre?

− Om det är storkonsumenter av bil-kilometer som går över till elbil så är det positivt för klimatet. Men om det samtidigt innebär ökad bilkörning totalt så kan det få andra följder. Som utsläpp av miljöfarliga partiklar från däcken när de slits. Eller ökat slitage på vägbanor, och ökad trängsel på vägarna.

FotoportrÀtt av kvinnlig forskare. Ulrik Svedin
Nationalekonomen och forskaren Elisabeth lång.

Kunskapen om bilisternas körning och körsträckorna kan bli användbar på många sätt. Bland annat när man utformar trafikprognoser, eller fattar beslut om framtida beskattning:

− Samtidigt så måste vi ju finansiera vägslitage och annan påverkan. Vår studie handlar inte om beskattning. Men det finns andra studier som föreslår nya typer av generell beskattning, en enda vägskatt eller trängselskatter. Då handlar det om att utreda vilken skatt som har bäst effekt och vilka fördelningseffekterna blir, säger Elisabeth Lång.

Fakta/RESA-projektet

  • Projektet "Reser elbilister annorlunda" (RESA) Ă€r ett samarbete mellan Statens vĂ€g- och transportforskningsinstitut (VTI), Trivector Mobility och Lunds universitet. VTI-forskaren Elisabeth LĂ„ng Ă€r ocksĂ„ adjungerad universitetslektor vid LiU.
  • Resultaten presenterades för första gĂ„ngen pĂ„ konferensen Transportforum 2026 i Linköping.
  • Projektet RESA har finansierats primĂ€rt av Energimyndigheten samt delfinansierats av Trivector).
  • SĂ„vĂ€l elektrifiering som ett transporteffektivt samhĂ€lle Ă€r viktiga förutsĂ€ttningar för att nĂ„ transportsektorns klimatmĂ„l pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt.
  • MĂ„let med projektet var att öka kunskapen om hur resbeteende hos individer med elbil. Insikter i resbeteenden ut Ă€r en nödvĂ€ndighet för att kunna utforma styrmedel och Ă„tgĂ€rder som kan bidra till ett transporteffektivt samhĂ€lle.
  • ÅtgĂ€rderna kan till exempel vara planering av kollektivtrafik och andra mobilitetstjĂ€nster, laddningsinfrastruktur och kapacitetsbehov i lokala elnĂ€t, design av trĂ€ngselskatter och dimensionering av batterier i elbilar.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.