Med fokus på familjecentraler
Barnafrid har i sitt grunduppdrag uppgift att stödja utvecklingen av kunskap om och i familjecentralernas verksamhet. Detta utgör bakgrunden till Barnafrids årliga enkät till landets familjecentraler för att kartlägga såväl organisatoriska/strukturella faktorer, som kunskap om våld.
Enkäten besvarades av totalt 589 medarbetare från alla regioner förutom Gotland, som saknar familjecentral. Från Halland och Västerbotten inkom ett svar vardera, vilket innebär att dessa inte redovisas på grund av risken för spårbarhet. Uppdelat på yrkesgrupper kom flest svar från Barnsjuksköterskor (145), Pedagoger/Öppen förskola (127), och Socialsekreterare (103). Funktionen mödravård representerades av 70 svar.
- Det är viktigt att fler familjecentraler etableras. Men det finns redan en stor potential i de familjecentraler som finns idag. Genom att ta vara på den kan arbetet med att förebygga, upptäcka och ge stöd vid våld bli mycket mer effektivt. Det kan göra stor skillnad – tusentals barn kan få en tryggare uppväxt utan våld, eller få hjälp att bearbeta det de varit med om, säger Maria Johansson, socionom och utredare på Barnafrid.
Potentialen måste tas till vara
En avgörande faktor är att alla fyra grundfunktioner – mödravård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst – är representerade och samlokaliserade. Först då kan familjecentralens fulla potential tas till vara. Enligt enkäten saknar var sjunde familjecentral en eller flera av dessa funktioner, och var tredje är inte fullt samlokaliserad. Det är en strukturell utmaning som kräver både politisk och administrativ uppmärksamhet.
- Men det räcker inte att möjligheter finns – de måste också användas. Att en barnmorska och socialtjänst delar arbetsplats spelar ingen roll om de inte samarbetar. Och att en barnsköterska kan observera barn i lek i den öppna förskolan betyder inget om det saknas tid eller rutiner för det, säger Rikard Tordön, legitimerad psykolog och utredare på Barnafrid.
Så kan familjecentralerna stärka sitt våldsförebyggande arbete
För att familjecentralerna ska kunna spela den roll i det våldsförebyggande arbetet som regeringen efterfrågar ser Barnafrid att följande krävs:
- Säkerställ att alla fyra grundfunktioner finns på plats i varje familjecentral. Det är inte valfritt om man vill uppnå full effekt.
- Prioritera samlokalisering. Samverkan sker inte av sig själv – den kräver närhet, gemensamma rutiner och tid för samarbete.
- Stärk kompetensen om våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld, hos samtliga yrkesgrupper. Utbildning bör ske gemensamt för att bygga en gemensam kunskapsbas och förutsättningar för trygg, effektiv och konkret samverkan.
- Ge familjecentralerna ett tydligt uppdrag i det våldsförebyggande arbetet. Det bör vara en del av både regionala och kommunala styrdokument.
- Överväg nationella riktlinjer för hur familjecentraler ska organiseras och samverka, så att barn och föräldrar får likvärdigt stöd oavsett var i landet de bor.
- Familjecentralerna är en etablerad struktur med stor räckvidd och hög tillit hos målgruppen. Med rätt förutsättningar kan de bli en av de mest kraftfulla arenorna för att förebygga våld mot barn och därmed också bidra till att minska framtida rekrytering till kriminalitet. Det är en möjlighet som Sverige inte har råd att försumma, avslutar Maria Johansson.
