I rapporten undersöker Malin Thor Tureby, biträdande professor i Historia och Kristin Wagrell, nydisputerad kultur- och samhällsforskare, hur vittnesmål från Förintelsens överlevande definierats samlats in och använts under perioden 1939–2020. Det är den första kartläggningen i sitt slag som gjorts i Sverige.
Trots att det finns tillgängliga arkivsamlingar med vittnesmål och berättelser från Förintelsen använder forskare sällan dessa i vetenskapliga undersökningar, visar rapporten.
– I rapporten har vi framförallt visat vilka diskussioner som har förts i en internationell kontext om samlingar och berättelser om och med de överlevande. Med utgångspunkt i dessa diskussioner efterlyser vi ett tydligare fokus på de överlevandes roll i efterkrigstidens samlande och förmedlande verksamheter, men även forskning som använder det material som har samlats in under de gångna 75 åren och som utgår från de överlevandes perspektiv och erfarenheter, säger Malin Thor Tureby.
Malin Thor Tureby och Kristin Wagrell presenterade rapportens resultat vid ett seminarium anordnat av Forum för levande historia.
Vittnesmål från Förintelsen och de överlevandes berättelser