žŁÀûŒ§

16 januari 2025

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Manlig person pÄ stadsgata. Fotograf: Ulrik Svedin
Tjänstebilar, bränslepriser och beskattning är några saker som Carl Berry, nationalekonom och forskare på Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har fördjupat sig inom i sin doktorsavhandling vid LiU. 

− Vi har sammanstĂ€llt data om bland annat hushĂ„llens inkomster, bostadsort, antal bilar och körstrĂ€ckor. Med information frĂ„n till exempel bilprovningen kan vi följa hur mycket bilarna har körts, sĂ€ger Carl Berry, nationalekonom pĂ„ Statens vĂ€g- och transportforskningsinstitut (VTI) som Ă€r en strategisk samverkanspartner till Linköpings universitet.

Bild pÄ trafikköer.
Fler bilar per hushÄll kan leda till ökad trÀngsel pÄ vÀgarna. Fotograf: iStock
Carl Berrys doktorsavhandling vid LiU Ă€r en del av en samling VTI-studier inom kilometerbeskattning och beskattning av förmĂ„nsbilar, finansierade av Trafikverket. Med hjĂ€lp av svensk registerdata har forskarna samlat in stora mĂ€ngder information kopplad till samtliga svenska hushĂ„ll med bilinnehav – över nĂ€ra tvĂ„ decennier.

čóö°ùłŸĂ„ČÔČőČúŸ±±ôČč°ù

En del av avhandlingen handlar om förmÄnsbilar, som innebÀr tjÀnstebil i stÀllet för lön och som beskattas förmÄnligare Àn vanlig inkomst.

− Vanligaste förmĂ„nsbilen Ă€r en SUV, en sĂ„ kallad stadsjeep, Ă€ven om vi ser att elbilar har blivit vanligare förmĂ„nsbilar pĂ„ senare Ă„r. Större bilar betyder oftast en högre brĂ€nsleförbrukning.

Fler bilar

Forskning visar ocksĂ„ att förmĂ„nsbilarna oftast finns i storstadsregioner dĂ€r vĂ€gnĂ€tet Ă€r vĂ€l utvecklat och en stor bil kanske inte Ă€r motiverad. čóö°ùłŸĂ„ČÔČőČúŸ±±ôČč°ùna kan pĂ„ sĂ„ vis bidra till trĂ€ngseln pĂ„ vĂ€gnĂ€tet. HĂ€r finns en rad olika faktorer kopplade till samhĂ€llsnytta och kostnader. Andra studier, av forskarna Maria Börjesson och Christopher Roberts, har visat att bilinnehavet ökar med den gynnsamma förmĂ„nsbilsbeskattningen:

− Bilarnas energiĂ„tgĂ„ng pĂ„ grund av storlek, vikt och prestanda ökar. Dessutom stiger konsumtionen eftersom konsumenterna köper bĂ„de fler och dyrare bilar.

Det Àr fler mÀn Àn kvinnor
som har förmÄnsbilar

Det Àr fler mÀn Àn kvinnor som har förmÄnsbilar. Bilen kan visserligen underlÀtta arbetet och fungera som morot för en anstÀlld att ta mer avancerade uppgifter, noterar Carl Berry.

− Dock visar forskningen att det mesta av resandet med tjĂ€nstebilar görs i privata Ă€renden. Vi har fortfarande flera saker att studera djupare nĂ€r det gĂ€ller förmĂ„nsbilar.

Inkomst och beteenden

BrĂ€nslepriserna blev högaktuella under 2022 nĂ€r de steg kraftigt. Den hĂ€ndelsen ligger utanför den hĂ€r studien som strĂ€cker sig mellan 2000−2018. Tidigare höjningar visar dock pĂ„ en trend i beteendet hos svenskarna i stort.

− Det Ă€r tydligt att grupper som höginkomsttagare och lĂ„ginkomsttagare inte anpassar sina körstrĂ€ckor lika mycket till brĂ€nslepriset. Medan medelinkomsttagarna anpassar sig mer – och kör mindre.

Samma utfall blev det nÀr de studerade inkomstbortfall.

− AlltsĂ„, medelinkomsttagare som fick minskad inkomst var de som mest Ă€ndrade sina vanor och anvĂ€nde bilen mindre Ă€n de andra grupperna.

Har du nÄgon egen tanke kring varför?
− Vi har inte undersökt varför. Men höginkomsttagare kanske anser att de har rĂ„d, eller Ă€r mindre kĂ€nsliga för svĂ€ngningar i ekonomin. LĂ„ginkomst-gruppen kanske har ett större behov av att ta bilen till jobbet pĂ„ obekvĂ€ma arbetstider. Det kan ocksĂ„ finnas felkĂ€llor. Vi ser ju bara vem som stĂ„r skriven pĂ„ bilen, inte vem som betalar. Det finns sannolikt flera olika förklaringar.

Antal bilar

Carl Berry har Àven studerat hur svenskarnas bilinnehav och anvÀndning av bilen pÄverkas av inkomst och brÀnslepriser. Det visar sig att bilen anvÀnds mer vid en inkomstökning.

− Förenklat sĂ„ leder en tioprocentig ökning av inkomsten till att körstrĂ€ckorna ökar med en procent, och bilinnehavet med tvĂ„ procent. Och Ă„t andra hĂ„llet: Med en tioprocentig ökning av dieselpriset sĂ„ minskar körstrĂ€ckorna med fem procent och bilinnehavet med ungefĂ€r tvĂ„ procent, sĂ€ger Carl Berry.

I december 2024 presenterade Carl Berry sin avhandling vid Linköpings universitet. Nu kommer han att fortsÀtta sin forskning pÄ VTI.

Kontakta handledaren och läs avhandlingen

Relaterad forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.