žŁÀûŒ§

06 februari 2026

Då, nu och i framtiden – genom historien blickar vi framåt var temat som höll ihop Barnafridskonferensen 2026. Över 500 deltagare möttes i Linköping för att stärka barns rättigheter och lära sig mer om våld mot barn och unga.

Kvinna i vit klÀnning pÄ en scen framför en storbildsskÀrm med texten Fotograf: Charlotte Perhammar
Ana-Dolori Marinovic var moderator för Barnafridskonferensen.
– Mot bakgrund av Barnafrids tioĂ„rsjubileum som nationellt kunskapscentrum föll det sig naturligt att lĂ„ta konferensen lyfta sĂ„vĂ€l historiska perspektiv som aktuell forskning och praktiska metoder för att fördjupa kunskapen om vĂ„ld mot barn och unga, sĂ€ger Laura Korhonen, professor i barnpsykiatri och centrumchef pĂ„ Barnafrid.

BlÄ tÄrta med texten Charlotte Perhammar
Under en paus vid Barnafridskonferensen firades Barnafrids tio Är som nationellt centrum för kunskap om vÄld mot barn och unga.



Barnafrid vÀlkomnade deltagarna med ett program fyllt av seminarier, presentationer, workshops och, inte minst, viktiga samtal mellan forskare, praktiker och ungdomar.

Tre budskap var bÀrande under konferensen; evidens som tÄl motstÄnd, ledarskap och styrning som omsÀtter barns rÀttigheter i praktiken och delaktighet dÀr barn och unga sjÀlva fÄr formulera sina erfarenheter.

IfrÄgasÀtt kunskapsresistens

Kvinna i kavaj med korslagda armar, belyst av strÄlkastarljus. Charlotte Perhammar
Professor Åsa Wikforss inledningstalade om kunskapsmotstĂ„ndets mekanismer vid Barnafridskonferensen.
Åsa Wikforss, professor, filosof och författare, inledde konferensen med att tala om kunskapsmotstĂ„nd. I forskningsprojektet ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel” har hon tillsammans med forskare frĂ„n flera fĂ€lt nĂ€rmat sig frĂ„gan. Hennes budskap till publiken var att fortsĂ€tta stĂ„ upp för vetenskapen och motarbeta desinformation.

– Vi behöver alla vĂ€rna kvaliteten pĂ„ information, men vĂ„ra politiker har ett sĂ€rskilt ansvar i att förebygga kunskapsmotstĂ„nd. De behöver tydligt skilja pĂ„ empiriska underlag och politiska vĂ€rderingar, sade Åsa Wikforss.

Invigning med ungdomars röster om vÄld

Under invigningsprogrammet (sedan 1994 hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet). I talet framhöll hon att vÄld mot barn Àr en av vÄra största samhÀllsutmaningar och betonade vikten av att lyssna pÄ barn för att kunna skydda dem.

– Att ge barn möjlighet att uttrycka sig Ă€r inte bara en rĂ€ttighet enligt barnkonventionen, utan en förutsĂ€ttning för kvalitet och framgĂ„ng i vĂ„rt arbete. NĂ€r barn involveras i utformningen av insatser, stĂ€rks bĂ„de deras trygghet och vĂ„r förmĂ„ga att förebygga vĂ„ld och övergrepp, sade Drottning Silvia.
Gruppbild pÄ ungdomar och Drottning Silvia, framför en vepa med texten Charlotte Perhammar
H.M. Drottning Silvia tillsammans med elever och lÀrare frÄn Klara gymnasium i Göteborg efter filmvisningen om ungdomars röster om vÄld.
Efter en videohÀlsning frÄn socialtjÀnstminister Camilla Waltersson Grönvall och tal av LiU:s prorektor Karin Axelsson tog elever frÄn samhÀllsprogrammet, Ärskurs 3, pÄ Klara gymnasium i Göteborg över scenen. De visade en film uppdelad i fyra teman om hur vÄld kan ta sig uttryck i ungdomars vardag: fysiskt, psykiskt och digitalt vÄld, mobbning, latent vÄld och bötning. Bötning var en ny benÀmning för flera av de yrkesverksamma som satt i publiken. Det Àr en benÀmning som anvÀnds dÄ rÄn eller utpressning begÄs av och mot ungdomar pÄ högstadie- eller gymnasieskolor.

Efter filmvisningen ledde moderator Ana-Dolori Marinović ett samtal med ungdomarna, om deras erfarenheter av att ha jobbat med vĂ„ldsbegreppet. Under samtalet lyfte ungdomarna betydelsen av trygga sammanhang för att kunna genomföra svĂ„ra samtal.

– Ofta nĂ€r man pratar om kĂ€nsliga Ă€mnen pratar man runt Ă€mnet och hur det mĂ„ste vara för de utsatta, men man pratar inte med dem som Ă€r utsatta, sade en av eleverna.

Ungdomarna hoppas att fler skolor och verksamheter ska anvÀnda filmerna för att bÀttre förstÄ hur vÄld kan se ut i ungas liv och dÀrmed bidra till förÀndring. Den förhoppningen instÀmde Àven Drottning Silvia i nÀr hon samtalade med eleverna efterÄt.

Efter lunch fortsatte konferensens första dag med tre seminariepass, dÀr deltagarna kunde forma ett eget spÄr utifrÄn yrkesroll och kunskapsbehov. Totalt bidrog över 60 förelÀsare med kunskap och erfarenheter under Barnafridskonferensen.

Att Äterfinna den inre skönheten

Den amerikanske dokumentĂ€rfilmaren Sasha Joseph Neulinger inledde konferensens andra dag med förelĂ€sningen ”Rediscovering the Inner Beauty”.
DokumentÀrfilmaren Sasha Joseph Neulinger stÄr pÄ en scen framför en bild pÄ sin film Rewind. Anna Nilsen
Den prisbelönade dokumentÀrfilmaren och förelÀsaren Sasha Joseph Neulinger Àr mest kÀnd för sin gripande dokumentÀr Rewind (2019). PÄ Barnafridskonferensen förelÀste han om en barndom prÀglad av sexuella övergrepp och om att ta tillbaka kontrollen över sitt liv efter ett allvarligt trauma.
– Jag vet av egen erfarenhet hur svĂ„rt det kan vara att Ă„terta kontrollen över sitt liv efter att ha upplevt ett allvarligt trauma, men jag Ă€r ocksĂ„ hĂ€r idag för att dela med mig av en historia om hopp, motstĂ„ndskraft, mĂ„lmedvetenhet och tacksamhet, sade Sasha Neulinger.

Hans Emmy-nominerade dokumentĂ€r ”Rewind” (2019) bygger pĂ„ över 300 timmars vardagsfilmer frĂ„n barndomen som hans pappa, som ocksĂ„ varit utsatt för sexuella övergrepp, spelat in. Neulinger berĂ€ttade att arbetet med det inspelade materialet, tillsammans med Ă„terbesök och samtal med flera personer som pĂ„ olika sĂ€tt varit en del av hans upplevelser, har varit centralt i lĂ€keprocessen. Det hjĂ€lpte honom bĂ„de att Ă„terupptĂ€cka det vackra i sig sjĂ€lv som barn och att konfrontera sina förövare.

Barnafridspris till avhandling om barns delaktighet

Vartannat Är, i samband med Barnafridskonferensen, belönar Barnafrid en avhandling inom omrÄdet vÄld mot barn och unga som kan frÀmja barns rÀttigheter och vÀlbefinnande. Under förmiddagen tillkÀnnagav centrumchef Laura Korhonen att Barnafridspriset 2026 gÄr till Sara Quarles van Ufford. Hennes avhandling visar att mÄnga barn berÀttar om vÄld, men ÀndÄ inte fÄr det skydd och stöd de behöver.

Kvinna som sitter i en soffa och hÄller upp ett inramat diplom. Anna Nilsen
Forskaren Sara Quarles van Ufford vid Högskolan Dalarna mottog utmÀrkelsen Barnafridspriset 2026.
– Jag Ă€r vĂ€ldigt glad att de hĂ€r frĂ„gorna uppmĂ€rksammas. Forskning behöver nĂ„ ut. SĂ€rskilt nĂ€r det handlar om barn som utsĂ€tts för vĂ„ld och inte fĂ„r det stöd de har rĂ€tt till, sade Sara Quarles van Ufford.

Laura Korhonen framhöll att Quarles van Uffords avhandling ger ett konkret och viktigt underlag för att vidareutveckla socialtjÀnstens arbete och stÀrka barns rÀttigheter i beslutsfattandet.

Fem Ă„r med barnkonventionen – Ă€r Sverige pĂ„ rĂ€tt vĂ€g?

Dag tvÄ fortsatte med tre nya pass fyllda av seminarier och workshops. DÀrefter var det Ätersamling i plenum och professor Pernilla Leviner bidrog med ett rÀttsvetenskapligt perspektiv pÄ barnkonventionens genomslag.

Fem Ă„r efter inkorporeringen i svensk lag visar hennes forskning att svenska myndigheters fokus pĂ„ barn som rĂ€ttighetsbĂ€rare har ökat, men att flera brister kvarstĂ„r. Leviner pekade bland annat pĂ„ behovet av att fortsĂ€tta stĂ€rka barnrĂ€ttsperspektivet i styrning och beslut – till exempel i Ă„tgĂ€rder kopplade till socioekonomisk utsatthet och gĂ€ngkriminalitet. Hennes medskick till beslutsfattare var att vi behöver frĂ„ga oss vad vi faktiskt Ă€r beredda att lĂ„ta barns rĂ€ttigheter kosta, bĂ„de ekonomiskt och i relation till andra intressen.

– Oavsett hur avvĂ€gningarna ser ut behöver vi stĂ€ndigt hĂ„lla fast vid att barn Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndiga rĂ€ttighetsbĂ€rare, sade Pernilla Leviner.

NÀr lyrik blir ett verktyg för mod och identitet

Gymnasieeleverna Marx Mukaru och Nasir Sarr stod för en bejublad avslutning pÄ Barnafridskonferensen. I ett samtal frÄn scenen med sin tidigare högstadielÀrare Erika Rodin berÀttade de om hur resan med spoken word (estradpoesi) förÀndrat deras tillvaro och prioriteringar.
En grupp mÀnniskor som sitter i en soffa och samtalar. Emma Hedlin
Moderator Ana-Dolori i ett samtal om estradpoesi och sprÄkets förÀndringskraft med Marx Mukaru, Nasir Sarr och deras tidigare svenskalÀrare Erika Rodin.
– FrĂ„n början var Nasir och jag bara tvĂ„ snacksaliga killar lĂ€ngst bak i klassrummet. Men nĂ€r vi arbetade med spoken word upptĂ€ckte vi svenska sprĂ„ket pĂ„ ett nytt sĂ€tt. Vi fick ocksĂ„ ett verktyg för att uttrycka och dela vĂ„ra erfarenheter frĂ„n orten, sade Mukaru.

Erika Rodin Àr i dag bitrÀdande rektor pÄ Skarpatorpsskolan i SkarpnÀck. Hon minns resan med klassen och hur deras arbete med spoken word fick flera elever att gÄ lÄngt djupare Àn hon frÄn början vÄgat tro att de skulle göra.

– Det kĂ€nns stort att se hur mycket en lĂ€rare kan pĂ„verka sina elever, och det gör mig vĂ€ldigt ödmjuk. Varje minut i klassrummet Ă€r en möjlighet att ge eleverna det de har rĂ€tt till och inspirera dem att testa nya saker, sade Erika Rodin.

Mukaru och Nasirs framtrĂ€dande satte inte bara punkt för Barnafridskonferensen – de övertygade ocksĂ„ publiken om att kreativitet och sprĂ„k kan vĂ€cka engagemang och ge unga en röst som vuxenvĂ€rlden behöver lyssna pĂ„.

Se fler bilder från Barnafridskonferensen

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.