žŁÀûŒ§

15 april 2025

För att förstå hur styrning och ledning fungerade i nordiska kommuner under pandemin har en forskargrupp vid Linköpings universitet varit med och undersökt pandemihanteringen i Sverige och övriga nordiska länder. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

Personer med ansiktsmasker Fotograf: Magnus Johansson
Pandemin påskyndade digitaliseringen av kommunikations- och styrningsplattformar. Elin Wihlborg och hennes kollegor har undersökt hur digitaliseringen påverkat mötesstrukturer, beslutsfattande och informationsspridning på lokal nivå.

Boken fokuserar pÄ hur kommunala ledare, politiker och tjÀnstemÀn hanterade pandemin. Genom en enkÀtstudie har ledare pÄ olika nivÄer av kommunal förvaltning, frÄn kommunstyrelseordförande till chefer inom Àldreomsorg och barnomsorg, delat sina perspektiv pÄ hur restriktioner och beslut kommunicerades och genomfördes. Boken ger inte bara en inblick i hur pandemin hanterades utan ocksÄ lÀrdomar för hur samhÀllet kan rusta sig för framtida utmaningar.

FrÄn Linköpings universitet har Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, lett den svenska delen av studien tillsammans med Carl-Johan Sommar, Fredrik Garcia och Johan NordensvÀrd. Flera studenter bidrog Àven till projektet.

Digitaliseringens framvÀxt

kvinna framför bokhylla
Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.Fotograf: David Brohede
Pandemin pÄskyndade digitaliseringen av kommunikations- och styrningsplattformar. Elin Wihlborg och hennes kollegor har undersökt hur digitaliseringen pÄverkat mötesstrukturer, beslutsfattande och informationsspridning pÄ lokal nivÄ. En central insikt Àr att digital kompetens blev avgörande för kommunernas krishantering. Chefer tvingades snabbt bygga nya digitala lösningar för att samordna ÄtgÀrder, vilket krÀvde flexibilitet och anpassning. Samtidigt krÀvdes det att personal, brukare och alla andra lÀrde sig anvÀnda tekniken för att lösa uppgifter tillsammans i nya digitala miljöer.

– Pandemin visade pĂ„ behovet av ökad digital kompetens, inte bara för att hantera krisen, utan ocksĂ„ för att bygga en mer resilient förvaltning inför framtida utmaningar, sĂ€ger Elin Wihlborg.

FortsÀttningsvis forskar de om hur den digitala transformationen stÀller om samhÀllet i RIDE - en forskningsmiljö om resilienta institutioner i en digital era.

En modell för framtiden

En viktig lÀrdom frÄn pandemin Àr hur olika sÀtt att styra samhÀllet fungerade. I Sverige valdes en modell som ofta beskrivs som "soft governance", dÀr man litar pÄ medborgarna och uppmuntrar frivilliga ÄtgÀrder i stÀllet för strikta restriktioner. Modellen har fÄtt kritik globalt, men Elin Wihlborg menar att den visade sig framgÄngsrik pÄ lÄng sikt.

Uppslagen bok, Crisis Management, Governance and COVID-19
Boken Àr ocksÄ en plattform för vidare forskning. Forskningsgruppen arbetar med projektet RIDE (Resilient Institutional Design), som undersöker hur samhÀllsinstitutioner kan bli mer resilienta och anpassningsbara inför framtida kriser.

– Att arbeta med mjuka styrmedel skapade system dĂ€r vi pĂ„ olika sĂ€tt kunde anpassa oss, vilket i sin tur gjorde att vi tillsammans byggde motstĂ„ndskraft inför framtida utmaningar, sĂ€ger Elin Wihlborg. Hon konstaterar att de samhĂ€llen som stĂ€ngde grĂ€nser och införde hĂ„rda regler inte stöttar tillit och inte heller bygger mer hĂ„llbar krisberedskap.

– Modellen med mjuka styrmedel bygger pĂ„ tillit och att mĂ€nniskor Ă€r kompetenta att fatta egna beslut. Trots hög dödlighet i början visade det sig att Sverige anpassade sig bĂ€ttre Ă€n lĂ€nder med hĂ„rdare styrning och striktare regler.

Avslutningsvis menar Elin Wihlborg att pandemin har visat oss att vi mÄste tÀnka om nÀr det gÀller hur vi bygger samhÀllen och hanterar kriser. För framtida kriser behöver vi institutioner som Àr öppna och anpassningsbara, dÀr en gemensam vÀrdegrund öppnar för samarbete och bygger tillit.

Kontakt

Läs mer om projektet och deltagare

Relaterad forskning vid LiU

Organisation

Senaste nytt från LiU

EU-flagga

Färdplan stärker LiU:s roll i Europa

LiU tar ett steg mot ökad internationell närvaro genom att lansera initiativet Färdplan Europa. Syftet är att fördjupa universitetets samarbeten inom Europa och på så vis stärka utbildning, forskning och samverkan med olika samhällsaktörer.

PortrÀtt av Fredrik Heintz som sitter i en trappa

AI-system ska skyddas mot cyberattacker i nationell satsning

LiU blir värd för ett nytt nationellt centrum som ska utveckla motståndskraftiga AI-system. Finansieringen på 60 miljoner kronor kommer från Stiftelsen för strategisk forskning och föreståndare blir LiU-professorn Fredrik Heintz.

En snöig stig med en byggnad i bakgrunden.

40 miljoner från Vetenskapsrådet till klinisk behandlingsforskning

En minskning av infektionsrisken vid höftprotesoperation och förbättrad vård för personer med opioidberoende kan leda till säkrare kirurgi och effektivare beroendevård. Två forskargrupper har fått närmare 20 miljoner kronor vardera för att...