– Tanken är att studenterna ska bidra till att lösa riktiga planeringsproblem, säger kursansvarige Timos Karpouzoglou, universitetslektor på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, LiU.
Att det verklighetsbaserade kursmomentet, som har utvecklats av LiU-forskare, går hem hos studenterna råder det ingen tvekan om.
– Det ger en smak av verkligheten, säger studenten Famela Jakobsson.
– I arbetslivet jobbar man mer hands on med platser och situationer. Då är det jättebra att vi får testa att jobba på det sättet redan nu, säger Michelle Lind, även hon blivande samhällsplanerare.
Forskning bakom kurs
Utbildningsmomentet, som kallas Living Lab, bygger på forskning gjord vid Institutionen för Tema. Det ingår redan i första kursen på masterprogrammet Strategic Urban and Regional Planning i Linköping.
Studenterna får samarbeta med externa aktörer och jobba med verkliga stadsutvecklingsprojekt på plats i området som ska planeras, i år i Norrköping. Allt från Legobygge till att få feedback från en riktig samhällsplanerare ingår också i kursen.
Timos Karpouzoglou har tillsammans med kurskoordinatorn Giorgi Kankia samarbetat med Norrköpings kommun och utvecklat årets kurs.
– Vi har haft en mycket bra dialog med Norrköpings kommun, som ser en möjlighet att arbeta närmare utbildningen. Deras nyfikenhet och vilja har skapat starkare koppling till kursen. Detta gav oss inspiration till att skapa ett helt Living Lab-moment utifrån att titta på Norrköping, säger Timos Karpouzoglou.
Göra skillnad
Startskottet för projektarbetet gick så klart i Norrköping. Och efter en introduktion fick studenterna kliva rakt ut i verkligheten.
– Vi tog en promenad både i Norrköpings innerstad och i Inre hamnen. Där introducerade vi kritiska frågor. Vi skapade också en dialog med studenterna om vad de såg som saknas eller vad som är särskilt överraskande eller nytt.
Sedan fick grupperna välja en aktuell planeringsutmaning, exempelvis klimatanpassning, jämlikhet, infrastruktur eller hållbarhet, och ett stadsområde, antingen Innerstaden eller Inre hamnen.
Deras uppdrag: Bidra med lösningar som kan göra skillnad i kommunens arbete.
– Jag hoppas att kommunen kan använda det på något sätt, för vi har byggt projektet med tanke på deras behov och utmaningar, säger Timos Karpouzoglou.
Även studenterna hoppas att deras idéer ska bli verklighet.
– Vi som studenter kanske kommer med nya perspektiv och idéer. Kan vi sätta igång några tankar hos dem, så känns det jättebra, säger Michelle Lind.
Samarbete byggs med Lego
En viktig del i kursen är att studenterna ska utveckla sin samarbetsförmåga. Här kom även Legobitar in i bilden. Varje grupp samlades för att bygga en samhörighet i gruppen genom att beskriva sitt projekt med Lego.
– En bra möjlighet att få tänka på, och prata om saker, som vilka utmaningar och styrkor vår grupp har. Vi pratar inte mycket om det annars, så det var ett bra praktiskt verktyg. Och det var roligt, säger studenten Miranda Gulbani.
Med tre veckor kvar innan slutrapporten skulle lämnas var det dags för ett så kallat pitchseminarium. Varje projektgrupp fick fem minuter på sig att presentera sina idéer för en verklig samhällsplanerare.
Per Haupt, stadsbyggnadsstrateg på Norrköpings kommun, var på plats för att lyssna och ge den värdefulla responsen. Målet var att hans synpunkter skulle göra gruppernas slutrapport bättre och mer relevanta utifrån kommunens behov.
Om det var lite nervöst inför, så var studenterna mycket nöjda efteråt.
– För mig som internationell student var det väldigt intressant att få fördjupa mig i det svenska samhället och höra hans kommentarer och tankar. En fantastisk möjlighet, en av de bästa delarna av kursen, säger Miranda Gulbani, blivande samhällsplaneraren som kommer från Georgien.
Bättre rustade för yrkeslivet
Per Haupt tycker att studenterna har valt relevanta frågeställningar och intressanta platser. Han tror att deras projekt kan ge kommunen både idéer och inspel.
– Vi lär oss alltid något av att få blicken på våra frågor utifrån. Studenter har ett färskt perspektiv och är ofta pålästa kring ny kunskap. Dessutom gör de research, som vi kanske inte alltid hinner med, säger han.
Samtidigt är han där minst lika mycket för studenternas skull. Han vill bidra till att utbildningen blir så verklighetsförankrad som möjligt.
– Jag tror att det rustar studenterna bättre för kommande yrkesliv, säger Per Haupt.
Fantastisk känsla
Norrköpings kommun samarbetar med Linköpings universitet, både inom forskning och med utbildningar.
– LiU är en jättestor och viktig spelare. Det är viktigt för kompetensförsörjning bland annat, säger Per Haupt.
Och vem vet, han har kanske redan träffat någon blivande kollega bland studenterna.
Famela Jakobsson skulle gärna jobba i Norrköping och ta beslut som gör skillnad för dem som bor i hennes egen hemkommun. Och att framför allt barn får nytta och blir glada av det hon har planerat.
– Det skulle vara en fantastisk känsla, säger hon.
