žŁÀûŒ§

Hem

Framtidens skadeplats visar kraften i ny teknik och innovation

20 maj 2026

Maria Sandberg

Den 7 maj samlades aktörer från hela landet i Linköping för konferensen Framtidens skadeplats. Nya tekniska lösningar och innovativa arbetssätt stod i centrum för hur samhället kan stärka sin förmåga vid olyckor, kris och krig.

Rasmus Ringdahl forskningsingenjör LiU.
Rasmus Ringdahl, forskningsingenjör LiU, höll föreläsningen "Vår väg mot radiospaning som verktyg vid eftersök av försvinna personer".

Konferensen Framtidens skadeplats i Linköping blev en mycket lyckad dag där aktörer från hela landet samlades för att dela kunskap och erfarenheter. Under den 7 maj präglades Katastrofmedicinskt centrum av stort engagemang när forskare, blåljusverksamhet, myndigheter och andra aktörer möttes kring gemensamma utmaningar och möjligheter. Deltagarna tog del av ett brett program med föreläsningar som lyfte både aktuella behov och nya möjligheter inom arbetet vid olyckor, kris och krig. Flera presentationer visade hur ny teknik och innovativa lösningar kan bidra till att stärka samhällets förmåga och skapa bättre förutsättningar på skadeplatsen.

Starkt engagemang och värdefulla möten

Många deltagare lyfter den höga kvaliteten på föreläsningarna och beskriver programmet som både relevant och inspirerande. Samtidigt framhåller flera att det personliga mötet och möjligheten att utbyta erfarenheter med andra inom samma område är minst lika värdefullt. Samtalen mellan forskare, blåljusverksamhet och beslutsfattare bidrog till nya perspektiv och stärkt samverkan, något som ses som avgörande för att utveckla framtidens arbete vid skadeplats.

Sofie Pilemalm, professor och avdelnningsförestÄndare för CARER, LiU. Maria Sandberg
Sofie Pilemalm, professor och avdelnningsföreståndare för CARER, LiU.

– Jag skulle säga att det blev en mycket lyckad dag där vi verkligen lyckades samla många olika perspektiv, säger Sofie Pilemalm, professor vid Linköpings universitet och föreståndare för forskningscentrumet CARER, som arrangerar konferensen. Det som gör konferensen särskilt stark är kombinationen av forskning, praktik och konkreta erfarenheter.

– Vi ser att deltagarna uppskattar helheten. Det är både innehållet i föreläsningarna och mötet mellan människor som skapar värde, fortsätter hon.

Teknik och samverkan i fokus för framtidens skadeplats

Årets tema om teknik och innovation märktes tydligt genom många av programpunkterna, där fokus låg på hur nya lösningar kan användas i praktiken.

– Det finns många spännande exempel, men särskilt intressant är hur tekniska lösningar nu i högre grad kopplas direkt till behoven ute på skadeplats, berättar Sofie.

– Vi ser en tydlig utveckling där innovation inte bara handlar om teknik i sig, utan om hur den faktiskt används i verkliga situationer. Det gör att lösningarna blir mer relevanta och användbara, säger hon.

Mingel under konferensen Framtidens Skadeplats. Julia Mångsåker.
Mingel under konferensen Framtidens Skadeplats.

En viktig del av konferensen är också mötesplatsen i sig, där olika aktörer får möjlighet att träffas och bygga relationer.

– Den rollen är helt avgörande, säger Sofie. Att människor från olika organisationer och delar av samhället får träffas skapar förståelse och öppnar för samarbete.

– Flera deltagare säger att samtalen mellan passen är minst lika värdefulla som föreläsningarna. Det är där nya idéer uppstår och relationer byggs, fortsätter hon.

En av mÄnga utstÀllare pÄ konferensen var Försvarsmakten/HemvÀrnet. Maria Sandberg
En av många utställare på konferensen var Försvarsmakten/Hemvärnet.

Sammantaget blev Framtidens skadeplats en viktig mötesplats som inte bara visade på aktuell kunskap och ny teknik, utan också skapade engagemang och nya kontakter inför framtiden.

Årets Keynote-talare

Marcus Vilhelmsson.

Marcus Vilhemsson, Keynote-talare, enhetschef för brand och räddning vid Myndigheten för civilt försvar (MCF)

– Det var ett roligt uppdrag och en ära att få vara keynote-talare, säger Marcus Wilhelmsson.

Han deltog för första gången på Framtidens skadeplats och lyfter konferensen som en viktig mötesplats med relevanta teman.

– Det är spännande samtalsämnen och ligger nära det jag själv arbetar med. Man får både ta del av intressanta föreläsningar och möjlighet att prata och utbyta erfarenheter mellan passen, berättar Marcus.

Under sitt inledande keynote pratade han om skadeplatsen i dag och i morgon, med koppling till krig och höjd beredskap som en viktig utgångspunkt.

– Jag vill skicka med att det är vi tillsammans som bygger det civila försvaret och totalförsvaret. Det ansvaret ligger på oss alla, både som individer och i våra yrkesroller. Jag vill också att fler börjar reflektera över hur skadeplatsen ser ut i dag och hur den kan förändras framöver, avslutar Marcus.

Röster från konferensen

HĂ„kan Gunniersson, docent Mittuniversitetet.

Håkan Gunneriusson, docent vid Mittuniversitetets risk- och krisforskningscentrum

– Jag presenterade ett forskningsprojekt som jag har genomfört tillsammans med nĂ„gra kommuner i VĂ€sternorrland, sĂ€ger HĂ„kan Gunneriusson. Fokus lĂ„g pĂ„ problem och behov av samverkan vid hybrida hot.

Han betonar att samverkan Àr komplext och kan se ut pÄ mÄnga olika sÀtt, bÄde mellan kommuner, med lÀnsstyrelsen och inom den egna organisationen, men ocksÄ i relation till andra aktörer i samhÀllet och privata entreprenörer.

– Det viktigaste jag vill skicka med Ă€r att samverkan i alla de hĂ€r avseendena Ă€r avgörande. Och det enda sĂ€ttet att bli bĂ€ttre Ă€r att öva, avslutar HĂ„kan.

Kristin Ljungkvist, docent Försvarsmakten.

Kristin Ljungkvist, docent Försvarsmakten

– Jag deltog i en parallell session om Campus totalförsvar och den forskarnod jag är en del av vid Linköpings universitet, säger Kristin Ljungkvist. Arbetet leds av Sofie Pilemalm och handlar om frågor kopplade till samhällsplanering och totalförsvar.

I sitt bidrag ville hon ge ett bredare perspektiv på frågorna som diskuteras under konferensen.

– På den här typen av praktiknära konferenser är det lätt att fastna i det taktiska och operativa. Jag vill bidra med ett mer övergripande perspektiv och sätta in frågorna i ett större, gärna historiskt, sammanhang, berättar Kristin.

Hon lyfter att återuppbyggnaden av totalförsvaret väcker viktiga och ibland svåra frågor om samhällets utveckling.

– Det handlar ytterst om vilken typ av samhälle vi vill leva i och bygga. Det rör allt från samhällsplanering och stadsmiljöer till demokrati och civila rättigheter, säger hon.

– Samtidigt ser vi en utveckling i Europa med ökad upprustning och militarisering. Forskning visar att sådana processer kan påverka demokratin. Eftersom hela syftet med totalförsvaret är att försvara just demokratin behöver vi ibland stanna upp och våga ställa de större frågorna, avslutar Kristin.

Marcus Grahn Polismyndigheten.

Marcus Grahn, Polismyndigheten

– Jag pratade om försvunna personer och om hur viktig statistiken är för planering och hantering av sökinsatser, säger Markus Grahn.

Han lyfter särskilt utvecklingen inom polisen, där nya system gör det lättare att arbeta datadrivet.

– Svensk polis har bytt uppföljningssystem, vilket gör att data nu kan genereras direkt från räddningstjänstrapporter och bli tillgänglig för medarbetare. Systemet är också filtrerbart, vilket gör att vi kan anpassa informationen efter aktuella behov, berättar Markus.

Han beskriver konferensen som en viktig mötesplats för olika aktörer inom området.

– Det är jättekul att bli inbjuden. Det är ett bra forum där vi inom räddningstjänstfrågor får möta både akademi och näringsliv. Här kan vi utbyta idéer, skapa kontakter och bygga relationer som bidrar till bättre förutsättningar för att hjälpa människor vid olyckor och kriser, avslutar Markus.

Kontakt

Föreståndare på CARER och ansvarig för konferensen Framtidens skadeplats

Fotografi av Sofie Pilemalm

Sofie Pilemalm

Professor

Organisatör av Framtidens skadeplats

Fotografi av Johanna NĂ€hlinder

Johanna Nählinder

Läs mer om CARER

rÀddningsövning

Om CARER

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) är ett tvärvetenskapligt centrum som samlar forskare inom teknik, medicin och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet i nära samarbete med Katastrofmedicinskt centrum, (KMC).

Senaste nytt från LiU

Publik ser en rymdfÀrja ovanför jorden projiceras i omslutande dom.

Alla kan landa på månen med ny omslutande film

I filmen Once Upon the Moon upplever publiken månlandningarna som om de själva vore där. Autentiskt bildmaterial, astronauters egna berättelser och den senaste visualiseringstekniken gör det möjligt. Filmen är producerad vid Visualiseringscenter C.
En grupp mÀnniskor som stÄr pÄ en basketplan.

Hon öppnar dörrar till idrotten

Sundus Mostafa är lärarstudenten som leder KFUM Bollihop – en förening med syfte att inkludera fler tjejer i idrottsvärlden. För sitt engagemang och ledarskap har hon nominerats till Kompassrosen, Konungens Stiftelse Ungt Ledarskaps stipendium.
En kopp som stÄr pÄ ett bord.

LEAD blir svensk accelerator inom NATO DIANA

Innovationsinkubatorn LEAD i Östergötland, som ägs av LiU Holding AB, har utsetts till svensk accelerator inom NATO DIANA – NATO:s innovationsprogram för utveckling av ny teknik med betydelse för både civila och militära tillämpningar.