LiU-forskaren Niklas Simm har kunnat studera detta. Mötena behövs. I sin forskning noterar han att enskilda aktörer inom logistik och transport kommer att fÄ svÄrt att klara kraven pÄ hÄllbarhet pÄ egen hand.
â Transporterna ökar. Det Ă€r en verksamhet som bidrar till vĂ€xthusgaser, och mycket brĂ€nsle Ă€r fortfarande fossilt. DĂ€rför kan det ocksĂ„ fĂ„ god effekt om man gör nĂ„got som leder till minskade utslĂ€pp. Att dela pĂ„ lösningarna kan vara en vĂ€g framĂ„t, sĂ€ger Niklas Simm.
Autentiska möten
Logistiken Àr interaktiv till sin natur eftersom aktörerna alltid Àr beroende av varandra. Niklas Simm har observerat autentiska möten mellan tvÄ rikstÀckande aktörer, en transportköpare och en transportleverantör. Han har sedan utgÄtt frÄn mötena som en plattform för resursutbyten:
â Man sĂ€ger ofta att det kostar pengar att göra nĂ„got klimatsmart, eller vĂ€lja en grön lösning. Men i studien ville vi komma ifrĂ„n det. Vi valde att kalla allt för resurser i stĂ€llet.
Det betyder att tid, kompetens och kunskap kan rÀknas med i utbytet.
Han benÀmner aktörerna som transportköpare (eller shippers) samt logistiktjÀnsteleverantörer som LSP:s (engelska för Logistics Service Providers).
Löser problem
Till exempel kan transportköparna ha mindre kunskap om hur transporterna gÄr till. Medan logistiktjÀnsteleverantörerna kanske har svÄrt att veta vilka behoven Àr, och i stÀllet bara löser uppgiften.
â SĂ€g att det finns en leveranstid i avtalet. DĂ„ kan transportleverantören bli tvungen att lösa just den tiden, kanske genom att skicka en nĂ€stan tom lastbil till en specifik adress. Det Ă€r förstĂ„s slöseri med resurser och dĂ„ligt för miljön, förklarar Niklas Simm. Ett annat exempel skulle kunna vara att transportköparen vill att transporten ska vara fossilfri.
Transportköparen kanske inte behöver
ha snabb leverans pÄ alla varor
â Och dĂ„ kommer sannolikt leverantören sĂ€ga att det blir dyrare. I det lĂ€get kan man vĂ€lja att antingen kasta pengar pĂ„ problemet, eller komma fram till en lösning.
Och vad kan det finnas för lösningar?
â Transportköparen kanske inte behöver ha snabb leverans pĂ„ alla varor. Och leverantören har oftast mer kunskap om transporten men behöver tid för att planera och genomföra transporter. Till exempel hur varorna kan lastas och lastbilarnas rutter. Och vad en förĂ€ndring innebĂ€r för miljövinster och vilka ekonomiska effekter den fĂ„r.
Det Àr alltsÄ hÀr som interaktionen mellan de tvÄ parterna kan leda fram till nÄgot positivt.
â Med kunskap om förutsĂ€ttningarna och vetskapen om att leverantören vidtagit effektiva miljöÄtgĂ€rder, sĂ„ Ă€r det kanske lĂ€ttare för transportköparen att gĂ„ in i ett avtal.
Gemensam planering
Olika gröna logistiklösningar krÀver olika kombinationer av resurser, vilket innebÀr att graden av beroende mellan aktörer varierar. Detta understryker behovet av strategiska samarbeten och gemensam planering för att bygga hÄllbara och effektiva logistiksystem.
Vid ett av mötena dÀr Niklas Simm satt med som observatör diskuterade parterna om transporten skulle elektrifieras. Diskussionerna ledde till kunskapen om att kommunen kunde tÀnkas satsa pÄ ett sÀrskilt industriomrÄde. Det öppnade för olika stödinsatser, bland annat att det kunde byggas ladd-infrastruktur dÀr. Med en sÄdan pÄ plats skulle transportleverantören kunna satsa pÄ eldrivna fordon, och transportköparen kunde fÄ fram sina varor med en fossilfri lösning.
â Kunskapen om den lokala förutsĂ€ttningen, med kommunens vilja, var inget som transportleverantören hade, men som transportköparen kĂ€nde till. Det Ă€r ett litet exempel pĂ„ vad interaktion och möten mellan parterna kan leda till, noterar Niklas Simm.
