福利姬

Wrams Gunnarstorp utanf枚r Bjuv i Sk氓ne 盲r ett familje盲gt skogs- och lantbruksf枚retag med skogs- och jordbruksmark f枚rdelat 枚ver tre g氓rdar. Sedan 2007 driver de en biogasanl盲ggning, trots begr盲nsad tillg氓ng till djur f枚r g枚dselproduktion.

Rudolf Tornerhjelm intresserade sig mycket f枚r biog枚dseln som kommer efter biogasprocessen:

鈭� Vi f氓r ut 45 000 kubikmeter g枚dsel som vi kan anv盲nda p氓 v氓ra odlingar och distribuera till andra. Men det 盲r en utmaning att distribuera g枚dseln utan att beh枚va k枚ra lastbilar fram och tillbaka, ber盲ttar han.

Importerade maskiner

De har satsat p氓 att importera tv氓 nya maskiner f枚r att kunna kombinera g枚dselutl盲ggning och vatten, fr氓n USA. Maskinerna 盲r l盲ttare 盲n traditionella traktorer med g枚dseltunnor. Det minskar markpackningen vilket 盲r ett problem p氓 odlingsmark.

Genom att anv盲nda n盲ringsvatten fr氓n Ekobalans avvattning av biog枚dsel som v盲xtn盲ringsk盲lla och kontrollera blandningen med teknisk 枚vervakning s氓 uppn氓r man en precision i spridning.

Sp盲dningen med vatten h盲mmar ammoniakavg氓ng vilket leder till ett b盲ttre utnyttjande av kv盲vet i g枚dseln.

Samverkan

Som oftast i ett kretslopp s氓 h盲nger allt samman. S枚der氓sens Bioenergi (som i dag 盲gs av Rudolf Tornerhjelm och ST1 Biokraft) startade biogasanl盲ggningen i ett samarbete med Energikoncernen E.ON och det danska biogasf枚retaget Bigadan. Bristen p氓 substrat l枚stes genom samverkan med den n盲rliggande livsmedelsindustrin, Findus. Nu anv盲nds en kombination av g枚dsel fr氓n ko och gris, hush氓llsavfall och bland annat fett fr氓n fettavskiljning i biogasprocessen.

鈭� Vi hanterar 50 000 kubikmeter r氓material per 氓r, med tillst氓nd f枚r upp till 65 000 kubikmeter. Och biogasanl盲ggningen 盲r kopplad till det svenska gasn盲tet, vilket underl盲ttar mycket, sammanfattar Rudolf Tornerhjelm.

Bioraffinaderi

Samarbetet med Ekobalans har lett till utvecklingen av ett slags bioraffinaderi f枚r fraktionering (separation) av framf枚r allt fosfor och kv盲ve ur biog枚dseln, allts氓 de n盲ringsrika 盲mnen som blir kvar efter r枚tningen i biogasanl盲ggningen.

Fotograf: Ulrik Svedin

Den fasta fraktionen inneh氓ller det mesta av fosforn och det organiska materialet. Den flytande fasen inneh氓ller cirka 70 procent av kv盲vet i den obehandlade biog枚dseln. Genom att avskilja partikul盲rt material, med hj盲lp av flockulanter (ett avskiljnings盲mne), f氓r de b盲ttre kontroll 枚ver n盲rings盲mnena.

鈭� Vi kan separera 95 procent av fosforn till en fast fraktion, medan 75 procent av kv盲vet stannar i v氓tfasen, 盲ven kallas n盲ringsvatten. Det g枚r det m枚jligt att t盲cka gr枚dans hela kv盲vebehov utan att 枚verskrida maxdos f枚r fosfor, s盲ger Gunnar Thelin fr氓n Ekobalans.

De har bland annat tagit fram en biog枚dsel i pelletsformat av den fasta fasen, som en f盲rdig produkt f枚r tr盲dg氓rdsg枚dsel.

Utmaningar

Trots framg氓ngarna finns utmaningar, s盲rskilt f枚r fastfasen. Torkning kr盲ver mycket energi, och processen 盲r tillf盲lligt pausad. Enligt Gunnar Thelin p氓 Ekobalans handlar det om att hitta r盲tt skala och marknad:

鈭� Vi beh枚ver volym, l盲gre produktionskostnad och tid f枚r teknisk optimering. Det 盲r ocks氓 sv氓rt att konkurrera med konventionella g枚dselproducenter som inte betalar f枚r sin milj枚p氓verkan, s盲ger han.

Rudolf Tornerhjelm till盲gger:

鈭� Det h盲r 盲r inget experiment l盲ngre. Det beh枚ver en industriell till盲mpning.

Wrams Gunnarstorp har investerat i ett system d盲r vatten fr氓n en gr盲vd vattenreservoar blandas med n盲ringsvattnet fr氓n biog枚dseln i ett pumphus f枚r vidare transport till ett bevattningssystem med r枚r till f盲lten. Spridningen sker ofta och med precision, vilket gynnar gr枚dans tillv盲xt och minskar ogr盲s.

Vattenreservoar f枚r framtiden

En stor investering 盲r den nya vattenreservoaren, fem hektar bred och upp till sju meter djup. Den samlar dr盲neringsvatten fr氓n 氓krarna och tillrinning fr氓n skogen p氓 氓sen.

鈭� Vi vill visa n盲sta generation att vi tog ansvar. Reservoaren kan anv盲ndas vid skogsbr盲nder och f枚r bevattning. N盲r vattnet g氓r tillbaka ut p氓 氓krarna, s氓 minskar det n盲ringsl盲ckaget till havet, s盲ger Rudolf Tornerhjelm.

Fotograf: Ulrik Svedin