žŁÀûŒ§

22 mars 2023

Genom svensk registerdata har forskare kunnat beräkna samhällskostnaden för den sällsynta och obotliga hjärt- och lungsjukdomen Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH). Studien visar att PAH har en hög kostnad för samhället redan flera år innan diagnos ställs.

MÀnniskor som gÄr över ett övergÄngsstÀlle.
Med uppgifter från svensk registerdata har forskargruppen kunnat sammanställa och beräkna PAH:s samhällskostnader bestående av vårdkostnader och sjukskrivningar.  Fotograf: Jacek Dylag, Unsplash.
Ett forskarsamarbete mellan Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings universitet och Lunds universitet har publicerat en studie om samhällskostnader för sjukdomen Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH). Runt 50-70 svenskar får diagnosen varje år och cirka 50 procent avlider inom fem år efter diagnos. PAH drabbar både män och kvinnor oavsett ålder och utgörs av att lungornas blodkärl blir för trånga, vilket leder till högt blodtryck och på sikt skada på hjärtat. Sjukdomen kan inte botas men medicin för att bromsa utvecklingen och förbättra livskvalitén finns.

Med uppgifter från svensk registerdata har forskargruppen kunnat sammanställa och beräkna PAH:s samhällskostnader bestående av vårdkostnader och sjukskrivningar. De har på så sätt fått en bred bild av samhällskostnaderna relaterade till sjukdomen.

Hannes Runheim.Hannes Runheim. – Den svenska registerdatan är unik i sammanhanget. Den gör att vi får bättre underlag än tidigare studier för att inte bara beräkna PAH:s vårdkostnader, utan få en bredare förståelse för vad denna sjukdom kostar samhället, säger Hannes Runheim, doktorand och en av forskarna bakom studien.

Att samhällskostnaden för sjukdomen skulle visa sig vara hög jämfört med kontrollgruppen var väntat. Det forskarna dock även kunnat se är att dessa ökade kostnader för samhället börjar synas flera år innan diagnosen ställs. I studien har forskarna analyserat kostnader från fem år före till fem år efter diagnos.

– Även om PAH är en sällsynt sjukdom innebär den höga dödligheten och höga samhällskostnaden att det behöver utvecklas strategier för att kunna ställa diagnoser tidigare och ge mer effektiv behandling, menar Hannes Runheim.

Läs studien: Runheim H, Kjellström B, Beaudet A, Ivarsson B, Husberg M, Pillai N, Levin L-Å, Bernfort L. 2023. Pulmonary Circulation.

Kontakta forskare bakom studien

Mer forskning vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT)

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.