žŁÀûŒ§

04 maj 2021

I december 2020 gav EU ett villkorat godkännande för det första vaccinet mot covid-19, mindre än ett år att det konstaterats att viruset kan smitta människor. Vad möjliggjorde den snabba utvecklingen? Hur går de kliniska prövningarna till?

Spruta med vaccin.

– Det finns många anledningar till att ett vaccin kunnat tas fram så fort. Virusets genetiska kod blev snabbt kartlagd och då gruppen coronavirus är kända sedan tidigare, fanns redan kunskap om sjukdomsmekanismer samt vaccinutvecklingsprojekt. Kunskap som varit avgörande i vaccinutvecklingen, säger Marie Larsson professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet.

Världens gemensamma kraftsamlingar har möjliggjort stora kliniska studier – om i genomsnitt 50 000 personer per studie - på kort tid. Olika utvecklingssteg, exempelvis preklinisk utveckling och kliniska studier, har utförts parallellt vilket avsevärt förkortat utvecklingstiden. Idag finns drygt 260 vaccinkandidater under utveckling, varav 84 testas i kliniska prövningar.

De kliniska prövningarna består av fyra faser innan man kan ansöka om godkännande från Europeiska läkemedelsverket. Normalt lämnas all dokumentation om vaccinkandidaten in samtidigt, men vid kritiska lägen kan löpande granskning användas. Granskningen ställer samma krav på vaccinets effektivitet, säkerhet och kvalitet som i vanliga fall, men kan påbörjas tidigare och bli färdig snabbare, när tillräckligt med data inkommit.

Faser i kliniska vaccinprövningar

Alla vaccinkandidater måste genomgå kliniska prövningar med följande faser för att bli godkända.

Fas I

Små prövningar med få deltagare för att se vaccinkandidatens eventuella biverkningar och aktivering av kroppens immunförsvar.

Fas II

Test i större grupper om frivilliga försökspersoner, bland annat studeras vaccinets effekt på risken att smittas, eventuell sjukdomspåverkan och biverkningar, samt optimering av antal doser och hur immunförsvaret reagerar.

Fas III

Storskaliga studier - från ett hundratal individer vid mer sällsynta sjukdomar till tiotusentals deltagare - för att studera vaccinets effekt mot sjukdomen, ovanliga eventuella biverkningar samt immunsvar.

Om vaccinkandidaten uppfyller alla uppställda krav i fas I till III, kommer en ansökan om att få använda vaccinet skickas in till den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Fas IV

Vid godkännande från EMA fortsätter vaccinets säkerhet och effekt att följas av läkemedelsmyndigheterna i respektive land, samt på EU-nivå.

Artikeln har även publicerats i Forskning och utveckling, nr 1 2021.
Webbversionen uppdaterades med siffror från den 30 mars 2021.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.