Om problemet: Markpackning
Lantbruket har genomgått en på många sätt positiv utveckling under de senaste trettio åren. Trots det har inte skördarna nått sin fulla potential. Markpackning är en del av problemet och det i sin tur har att göra med att maskinerna blivit större och större. Under 1970-talet vägde en typisk traktor mindre än 6 ton. Idag är traktorer över 9 ton mer regel än undantag. Vi ser också tröskor på över 30 ton. Under 1970-talet vägde tröskorna under 10 ton. För att inte tala om flytgödselspridare – på över 50 ton!
Varför är då markpackning så skadligt? Se illustrationen ”Markpackningens effekter”. I korthet: Om packning uppstår hämmas grödans rotutveckling (1). Även vattenflödena (2), kväveprocesserna (3), det biologiska livet i marken (4) och syretillgången (5) hämmas. Allt detta påverkar skördeutfallet. Inte nog med det: Genom att markpackning leder till mindre syretillgång skapas en anaerob miljö. I en sådan stimuleras denitrifikation (omvandling av ammoniumkväve till nitrat) och nitrifikation (omvandling av nitrat till lustgas). Lustgas i sin tur är negativt för klimatet och därmed har markpackning också en klimateffekt. Markpackning gör också att jordbearbetningen kräver mer energi och att man får mindre skörd per hektar, vilket innebär såväl ökade kostnader som ökad (negativ) klimatpåverkan per enhet skörd. En uppskattning är att packning som följd av t.ex. körning vid fel tidpunkter kan innebära en skördeminskning på 10 procent eller mer.
Foto Markpackningens effekter
Ibland är risken låg för markpackning – och då gäller det att köra!
Hur fungerar Compaction Prevention System?
Den nya uppfinningen möjliggör kontinuerlig och automatisk indikering av förväntad markpackning. Därmed kan lantbrukaren i realtid fatta rätt beslut för att minimera markpackning. Hjärnan i systemet är en datorprocessor som löpande syntetiserar information om förväntad markpackning med hjälp av en unik algoritm. Syntetiseringen resulterar i ett markpackningsindex som styr en markpackningsindikator i form av en mätare för markpackningsrisken (som påminner om en hastighetsmätare) och kartor där man tydligt ser riskbilden på olika fält och olika delar av fält. Informationen som krävs för datorprocessorns syntetisering består av kartdata med fältkonturer och lerhalter, markfukt, gps-position hos fordonet, krafter mot marken samt fältstatus, vilket förenklat handlar om i vilken grad det finns någon ”armering” i form av växande gröda eller ej.Flera års arbete, patent och omfattande underlag
Om Agtech 2030
Agtech 2030 är ett så kallat Vinnväxtinitiativ. Målet är att etablera en innovationsmiljö med siktet inställt mot framtidens lantbruk. Bland fokusområdena kan nämnas sensorer, digitalteknik, artificiell intelligens och sakernas internet – men också affärsutveckling. Huvudfinansiärer är Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Region Östergötland och Linköpings universitet. Inom Agtech 2030 ingår flera privata och offentliga organisationer. Bland dessa finns teknikbolag, lantbruksföretag, lantbruksmaskinföretag, konsultföretag och aktörer som representerar förädlingskedjor. Inom Linköpings universitet samverkar flera institutioner med olika ämnesinriktningar. Initiativet som helhet har också en uttalad samarbetsvision gentemot företag och organisationer i omvärlden.
Kontaktpersoner:
Generella frågor:
Per Frankelius
per.frankelius@liu.se
Tekniska och praktiska frågor:
Axel Lagerfelt
axel@tolefors.se
Agronomiska frågor:
Ulrik Lovang
ulrik@lovang.se
Tekniska och praktiska frågor:
Per Eke-Göransson
per@abylund.se
Datortekniska frågor:
Marcus Broström
marbr923@student.liu.se
