žŁÀûŒ§

26 november 2020

Professor Kajsa Uvdal är fysikern som rör sig mellan kemi, biologi och medicin. Materialforskningen hör hemma i alla dessa discipliner, anser hon. Något som har öppnat för samarbeten inom både vård/hälsa och industri.

Kvinnlig forskare vid stor maskin pÄ fysiklabbet.
” Jagvill att mina kunskaper inom materialforskning, fotoelektronspektroskopi ochröntgenabsorption kommer till användning i sjukvården”, säger professor KajsaUvdal på IFM vid Linköpings universitet.   Fotograf: Ulrik Svedin

I arbetet med att ta fram nya kontrastmedel för magnetkamera och spektral datortomografi kan det bli möjligt att ocksÄ fÄ partiklar att bÀra med sig medicin, för att till exempel bekÀmpa en tumör pÄ plats. MÄlet Àr effektivare behandling av olika typer av hjÀrt/kÀrlsjukdomar och cancer.

Kajsa Uvdal tilldelades nyligen 17,8 miljoner kronor frÄn VetenskapsrÄdet för en forskningsmiljö i grÀnslandet mellan fysik, kemi, medicin och bildvetenskap. Den tvÀrvetenskapliga instÀllningen tog Kajsa Uvdal med sig frÄn allra första början.

Bild pÄ hand som hÄller i penna mot ett papper.Kajsa Uvdal tar fram en penna och beskriver sitt arbete. Foto Ulrik Svedin- Under mina första studieÄr fick jag höra att det inte var nÄgon vits med att kombinera fysik, kemi och biologi. Det var som att de hÀr Àmnena jobbade i stuprör. Men nÀr jag var klar med min master i fysik började jag direkt att studera biologi eftersom jag ville jobba grÀnsöverskridande. DÄ var det ovanligt. I dag har LiU hela utbildningsprogram som Àr tvÀrvetenskapliga.

Leder stor forskningsmiljö

Nu leder hon ett 20-tal forskare. Hon har sitt laboratorium i Fysikhuset pÄ Campus Valla. Men hon samarbetar tÀtt med Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) pÄ universitetssjukhuset i Linköping. Inom projektet har hon ocksÄ gjort tester pÄ nanomaterial vid det nya nationella synkrotronljus-laboratoriet, MAX IV-lab, i Lund.

Forskningen vid LiU strÀcker arbetet sig över flera institutioner och har Àven direkt koppling till klinisk verksamhet:

- I vÄr stora forskningsmiljö finns förutom kompetens inom fysik, nanomaterial och avancerad teknologi Àven flera kliniker inom kardiovaskulÀr medicin och onkologi.

Kajsa Uvdal understryker att hon vill att hennes kunskaper inom materialforskning, fotoelektronspektroskopi och röntgenabsorption ska gynna sjukvÄrden:

- Det finns ett stort behov av att utveckla visualiseringen av mÀnniskokroppen för att diagnosticera och utföra exakta kirurgiska ingrepp.

Designar nanoprober

VÀrlden över anvÀnds i dag kontrastmedel som injiceras i blodet nÀr man skannar till exempel cancerpatienter med magnetkamera. De kontrastmedel som i dagslÀget finns innehÄller sÀllsynta, kroppsfrÀmmande jordartsmetaller. Ett sÄdant Àmne Àr gadolinium, med magnetiska egenskaper som Àr suverÀna för MR-kameran. Men metallerna kan pÄverka kroppen negativt. Det behövs nya kontrastmedel med förstÀrkt signal Àven vid lÀgre doser och mindre bieffekter. Kajsa Uvdal bedriver forskning för att designa sÄdant kontrastmedel och pÄ sikt Àven upptÀcka kroppsegna kontrastmedel.

- Vi designar nanoprober dÀr den hÄrda kÀrnan innehÄller dessa jordartsmetaller. Genom att bÀdda in nanopartiklarna i ett mjukt, biokompatibelt hölje utnyttjar vi deras specialitet: Att synas pÄ röntgen och att röra sig lÀtt i kroppen.
Kvinnlig forskare gör test i laboratorium.Kajsa Uvdal, professor. Foto Ulrik SvedinEn av Kajsas doktorander, Peter Eriksson, avslutade nyligen en studie om kombinera cerium och gadolinium. Tillsammans med syre bildar de en antioxidant kristall med egenskaper för att skapa kontraster – alltsĂ„ en MR-bild eller en röntgenbild. Det kan bli ett framtida kontrastmedel med bĂ„de god lokal kontrast, och antiinflammatorisk kapacitet. Nano betyder en miljarddel, och kan förklara storleksnivĂ„n pĂ„ partiklarna. Med avbildande XPS – en avancerad utrustning för bilder med kemisk information – kan de ta reda pĂ„ var olika grundĂ€mnen finns i molekylskiktet, hur de fördelar sig och deras omgivning. - Det blir anvĂ€ndbart för att skrĂ€ddarsy nanoprobernas struktur och inre egenskaper.

Direkt till sjuk vÀvnad

Kajsas stora dröm Àr göra de inpackade partiklarna till mÄlsökande bÀrare av mediciner som kan levereras i mycket smÄ mÀngder till rÀtt plats i kroppen.

- I dag mÄste man vid cancerbehandling angripa Àven frisk vÀvnad, med exempelvis cellgifter. TÀnk om partiklarna kan hitta direkt till sjuk vÀvnad och lokalt slÀppa ifrÄn sig cellgifter och mediciner.

Hur gÄr det till?

- Vi ser olika möjliga metoder, beroende pÄ vad man letar efter i kroppen. FörÀndringar i PH-vÀrden kan till exempel vara det som aktiverar leverans nÀr nanoproberna laddade med mediciner nÄr en tumör, sÀger Kajsa Uvdal.

Som fysiker har Kajsa Uvdal mÄnga jÀrn i elden. Parallellt med forskningen kring kontrastmedel driver hon flera andra projekt. Bland annat om ytskikt och framtidens lÀttviktsmaterial tillsammans med flygplanstillverkaren Saab Aeronautics och forskningsinstitutet RISE.

- Det finns sÄ mycket som vi behöver göra inom materialforskningen. Som forskare Àr det viktigt för mig att kunna ha mÄnga olika projekt i gÄng. Den ena kunskapen leder till den andra, sÀger Kajsa Uvdal.

FAKTA

PortrÀtt av en kvinna.Karin Uvdal, professor.
Kajsa Uvdal Àr professor i molekylÀr ytfysik och nanovetenskap
. Hon leder en forskningsavdelning med cirka tjugo forskare vid Linköpings universitet. Hon disputerade vid LiU 1991 och flyttade sedan till USA dÀr hon forskade vid University of Washington i Seattle.
Kajsa Uvdal ÄtervÀnde 1995 och har skapat en tvÀrvetenskaplig plattform som frÀmjar utvecklingen inom omrÄdet medicinskt inspirerad nanovetenskap.

Hon har bland annat uppfunnit
en typ av nanoprober som bestÄr av Gd2O3-nanopartiklar (patent Uvdal/Engström) som visar högre MR-intensiteter Àn de kommersiellt tillgÀngliga kontrastmedlen.
Kajsa Uvdal har pÄgÄende industriella forskningssamarbeten med flera smÄ spin-off företag och större institut och bolag som RISE och Saab Aeronautics.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.