â IdĂ©n Ă€r ganska enkel. Den bygger pĂ„ principen att energi inte ska överföras över lĂ„nga avstĂ„nd utan produceras sĂ„ nĂ€ra konsumenten som möjligt. VĂ„r definition av energi omfattar Ă€ven vĂ€rme, uppvĂ€rmning och kyla, sĂ€ger Yang Liu, bitrĂ€dande professor vid avdelningen för Industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.
Arbetet rör införandet av sÄ kallade Positive Energy Districts (PED), eller energipositiva stadsdelar, och samspelet mellan olika energilösningar som i dag inte utnyttjas fullt ut.
Living labs
â Vi ser framför oss att energin anvĂ€nds mer direkt och att lagring sker nĂ€r förutsĂ€ttningarna Ă€r som bĂ€st. I dagens energisystem Ă€r vi fortfarande beroende av produktion pĂ„ lĂ„ngt avstĂ„nd samt av lagring och överföring. Detta bromsar hela Europas klimatomstĂ€llning. Vi gĂ„r miste om viktiga synergier nĂ€r produktionen ligger lĂ„ngt frĂ„n konsumenten.
Projektet kommer bland annat att resultera i ett ramverk och ett öppet, skalbart beslutsstöd för beslutsfattare. Arbetet bygger pÄ en transdisciplinÀr samskapande metod i sÄ kallade Living Labs i fyra kommuner: Lund i Sverige, Lyngby-TaarbÊk i Danmark, Winterthur i Schweiz och Fuengirola i Spanien.
Optimering
â I dessa miljöer arbetar vi direkt med kommunala planerare, energibolag, smĂ„ och medelstora företag och lokala representanter för att testa, utvĂ€rdera och vidareutveckla bĂ„de ramverket och beslutsstödet. Samarbetet med kommunerna Ă€r avgörande för att hitta lösningar som bĂ„de efterfrĂ„gas och fungerar i praktiken, sĂ€ger Yang Liu.
Projektet spÀnner över mÄnga omrÄden och handlar om optimering och energieffektivitet under hela Äret.
Men kan en stadsdel verkligen bli helt sjÀlvförsörjande pÄ energi?
â Tekniskt sett Ă€r det möjligt med tillrĂ€ckligt mycket lagring. Men det Ă€r ofta inte ekonomiskt rimligt, förklarar Yang Liu.
RÀttvis fördelning
DÀrför tittar forskarna pÄ Äret som helhet. MÄlet Àr att distriktet ska skapa ett Ärligt nettoöverskott av förnybar energi. Ramverket och beslutsstödet gör det möjligt för stÀder att simulera olika PED-scenarier och bedöma bÄde teknisk och ekonomisk genomförbarhet.
â Det kan handla om solceller, geotermisk energi och vindkraft, men ocksĂ„ om smarta lösningar för att fĂ„nga upp och Ă„teranvĂ€nda vĂ€rme. Optimering Ă€r avgörande, till exempel att kunna avgöra nĂ€r det Ă€r bĂ€st att producera och lagra energi.
Ramverket och beslutsstödet ska Àven hjÀlpa beslutsfattare att navigera i den ofta komplexa regleringen kring energifrÄgor samt bedöma socioekonomiska effekter och rÀttvis energifördelning.
â Detta sĂ€kerstĂ€ller att vĂ„ra lösningar Ă€r praktiska, anvĂ€ndarvĂ€nliga och anpassningsbara efter klimatmĂ€ssiga, sociala och regelmĂ€ssiga förutsĂ€ttningar. PĂ„ sĂ„ vis bidrar projektet direkt till kunskapsbaserad och rĂ€ttvis stadsplanering, sĂ€ger Yang Liu.
ł§ČčłŸłóĂ€±ô±ôČő±č±đłÙ±đČÔČő°ìČč±è
Begreppet energirÀttvisa handlar om att alla omrÄden behövs nÀr en stad vill maximera sitt energisystem. Det innebÀr att energiproduktion och energianvÀndning mÄste optimeras oberoende av socioekonomiska förhÄllanden.
Vi kan inte utesluta
nÄgon grupp
â Vi kan inte utesluta nĂ„gon grupp, till exempel utsatta hushĂ„ll, lĂ„ginkomsttagare eller flyktingar. De mĂ„ste vara en del av energisystemet Ă€ven om de inte Ă€ger sina bostĂ€der eller saknar ekonomiska resurser. DĂ€rför krĂ€vs en form av energirĂ€ttvisa för att hantera dessa utmaningar.
Arbetar ni tvÀrvetenskapligt i projektet?
â Ja, och samhĂ€llsvetenskap blir allt viktigare i den hĂ€r typen av projekt, inte bara tekniken. Vid Zurich University of Applied Sciences, till exempel, samarbetar vi med samhĂ€llsvetare kring just de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Yang Liu.