– Tillsammans med forskare vid University of Florida har vi visat att tarmfloran hos barn med hög genetisk risk att utveckla autoimmun sjukdom, skiljer sig signifikant redan vid ett års ålder jämfört med barn utan sådan risk. Anslaget från Joanna Cocozzas stiftelse innebär ett fantastiskt stöd för kommande studier, säger Johnny Ludvigsson professor emeritus Institutionen för biomedicinska och kliniska studier.
Forskargruppen använder sig av den världsunika kohorten ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige), som inkluderar närmare 80 procent av alla barn födda i sydöstra Sverige mellan 1997 och 1999. ABIS omfattar bland annat cirka 15 000 avföringsprover från 1, 3, 5 och 8-årsåldern. Ungdomarna är idag i tjugoårsåldern och då alla är kopplade till diagnosregistret vet forskarna vilka sjukdomar som de har utvecklat under uppväxten, vilket exempelvis möjliggör studier för att titta på vilken roll som genetiken spelar.
Genom att isolera speciella bakteriestammar från individer som inte har utvecklat Typ-1 diabetes, hoppas nu forskargruppen kunna producera probiotika, som kan förebygga Typ-1 diabetes och även andra autoimmuna sjukdomar hos riskindivider.
– Vår hypotes är att de bakteriestammar som finns från tidig barndom ända upp i vuxen ålder har särskilt stor skyddande effekt. Vi kommer därför mellan åren 2021 till 2023 att följa upp individer som ingått i ABIS med enkät om bland annat kostvanor, infektioner, samt avföringsprov för tarmflora, saliv och blodprov för genetik och diabetesrelaterade autoantikroppar, säger Johnny Ludvigsson.
Studierna kan ge viktig kunskap om utveckling av Typ-1 diabetes och identifiera skyddande bakterier som kan användas som probiotika. Resultatet skulle kunna få mycket stor betydelse både för enskilda individer och för samhället.
Forskargruppen använder sig av den världsunika kohorten ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige), som inkluderar närmare 80 procent av alla barn födda i sydöstra Sverige mellan 1997 och 1999. ABIS omfattar bland annat cirka 15 000 avföringsprover från 1, 3, 5 och 8-årsåldern. Ungdomarna är idag i tjugoårsåldern och då alla är kopplade till diagnosregistret vet forskarna vilka sjukdomar som de har utvecklat under uppväxten, vilket exempelvis möjliggör studier för att titta på vilken roll som genetiken spelar.
Genom att isolera speciella bakteriestammar från individer som inte har utvecklat Typ-1 diabetes, hoppas nu forskargruppen kunna producera probiotika, som kan förebygga Typ-1 diabetes och även andra autoimmuna sjukdomar hos riskindivider.
– Vår hypotes är att de bakteriestammar som finns från tidig barndom ända upp i vuxen ålder har särskilt stor skyddande effekt. Vi kommer därför mellan åren 2021 till 2023 att följa upp individer som ingått i ABIS med enkät om bland annat kostvanor, infektioner, samt avföringsprov för tarmflora, saliv och blodprov för genetik och diabetesrelaterade autoantikroppar, säger Johnny Ludvigsson.
Studierna kan ge viktig kunskap om utveckling av Typ-1 diabetes och identifiera skyddande bakterier som kan användas som probiotika. Resultatet skulle kunna få mycket stor betydelse både för enskilda individer och för samhället.
