žŁÀûŒ§

28 maj 2021

Tekniken med DNA-baserad släktforskning som ledde till att ett dubbelmord i Linköping kunde lösas innebär helt nya möjligheter att klara upp svåra brott. LiU-forskare är nu med och sprider ny kunskap om tekniken som väcker polisiärt hopp och stort internationellt intresse.

Bild pÄ polisbil
Fotograf: bildfokus

– Vi vill dela med oss av vilka problem som dök upp under vårt arbete med detta pilotfall, och hur vi löste dem. Andra ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt, utan bygga vidare på den kunskap som finns, säger Andreas Tillmar.

Andreas TillmarAndreas Tillmar Foto Edis PortorioHan är rättsgenetiker vid Rättsmedicinalverket och adjungerad lektor på LiU vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV. Som forskare är han inriktad på att utveckla metoder för att kunna ta fram genetisk information från DNA-prover med låg kvalitet, så att det ändå ska gå att utläsa tillräcklig information om dem för exempelvis sökningar i släktforskningsdatabaser. Hans metodik blev en av pusselbitarna som ledde fram till mordens lösning.

Tillsammans med bland annat kollegor från Polismyndigheten och Nationellt forensiskt centrum har Andreas Tillmar skrivit en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Forensic Science International: Genetics. Artikeln är en fallbeskrivning över hur det 16 år gamla olösta dubbelmordet, där en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna knivhöggs till döds, till slut –i juni 2020 – nådde fram till en lösning.

Samarbete mellan forskare och myndigheter

Polismyndigheten hade efter en rättsutredning i början av 2019 beslutat att använda dubbelmordet som pilotfall för att testa metoden med DNA-baserad släktforskning. Det tog sedan 1,5 år av samarbete mellan forskare och myndigheter innan mördaren kunde gripas. Att fallet klarades upp berodde på att polisen kunde använda sig av kommersiella DNA-baserade släktforskardatabaser och på så sätt få ett betydligt större urval av personer att söka bland.

Artikeln beskriver tekniska, juridiska och etiska aspekter som behövde lösas under arbetets gång och hur det gemensamma arbetet till slut ledde fram till en lösning.

Golden State killer

Tekniken med DNA-baserad släktforskning hade vid det svenska pilotfallets början, 2019, endast använts i en mycket begränsad omfattning. I det första kända fallet från 2018 kunde en seriemördare i USA, den så kallade Golden State killer, gripas och dömas tack vare tekniken.

– Det fallet fick stor medial uppmärksamhet men kunskapen som låg bakom gripandet fick aldrig spridning på grund av att det var privata företag som hanterade tekniken. Av kommersiella skäl ville de behålla kunskapen för sig själva. I vårt fall är det annorlunda, vi sitter på kunskap som är starkt efterfrågad och vi vill sprida den, säger Andreas Tillmar.

Juridiska och etiska frågor

Utöver beskrivningen av ett mödosamt arbete som lett fram till förfinade DNA-metoder ger artikeln exempel på frågor av juridisk och etisk karaktär.

De juridiska frågorna handlar exempelvis om nuvarande lagstiftning som rör den personliga integriteten. Att brottsutredare ska kunna använda sig av genetisk information från kommersiella DNA-baserade släktforskardatabaser är inte självklart.
– Här finns en gråzon. Tekniken ligger ofta steget före juridiken.

Insyn i privatliv

Etiska dilemman kring denna typ av DNA-analyser har bland annat handlat om att poliser skulle kunna få tillgång till privatpersoners DNA-information och därmed få insyn i deras privatliv, som exempelvis deras risk för genetiska sjukdomar eller faderskapsförhållanden.
– Två starka intressen riskerar alltså att krocka med varandra; människors rätt till privatliv och privata personuppgifter kontra samhällets strävan efter att lösa grova brott, säger Andreas Tillmar.

Hoppas på internationella samarbeten

Pilotfallet och dubbelmordets upplösning har ett stort internationellt intresse, konstaterar han.
– Vad vi vet så är vi de första utanför USA som använt tekniken. Nu hoppas vi att andra kan dra nytta av vårt arbete och att vi ska kunna utveckla DNA-metoderna ytterligare, till exempel via internationella samarbeten.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.