I första vÀndan var det 140 sökande till 30 platser, vilket var över förvÀntan. NÀr sedan studentgruppen var pÄ plats var det engagerade och duktiga studenter som tyckte att kurserna var roliga och intressanta.
Rebecca Wikström Àr en av studenterna pÄ programmet. Hon Àr 25 Är, bor i Norrköping och kÀnner att hon har hamnat helt rÀtt pÄ SprÄk, litteratur och medier.
- Jag höll utkik pÄ LiU:s webb med jÀmna mellanrum, försökte bestÀmma mig för vad jag skulle lÀsa. SÄ dök detta program upp som en överraskning. Det kÀndes helt perfekt för mig.
Rebecca har tidigare lÀst Musik och ljud-inriktningen pÄ Film- och musikgymnasiet i Norrköping. Efter det jobbade hon och lÀste pÄ Valla folkhögskola.
- För mig började intresset för sprÄk och litteratur för 4 Är sedan nÀr jag började lÀsa skönlitteratur. PÄ folkhögskolan var det en lÀrare som sÄg potentialen, och var hÄrd mot mig. Det var jÀttebra. De flesta har nog haft lÀs- och skrivintresset sen de var barn, men jag hade tankarna pÄ annat hÄll dÄ.
I och med att programmet Àr nytt kan studenterna vara med och pÄverka upplÀgget. LÀrarna ger mÄnga tillfÀllen för feedback och kritik tas tacksamt emot.
- Programmet har motsvarat mina förvÀntningar vÀldigt vÀl. I början var jag lite orolig eftersom programmet var nytt, det fanns ingen som kunde berÀtta om det var bra eller inte. Men lÀrarna har varit jÀttebra. Och vi har haft mÄnga förelÀsare utifrÄn, frÄn yrken dÀr vÄr kompetens behövs, och det har ocksÄ varit jÀttebra. LÀrarna berÀttar ocksÄ mycket om sig sjÀlva, hur de hamnade hÀr. De har börjat pÄ samma sÀtt som vi, att inte veta vart man ska, men man vet inom vilka Àmnen man vill vara.
Studenterna har precis avslutat kursen âSprĂ„kande, sprĂ„k och sprĂ„kvetenskap.â De har tittat pĂ„ texter och sett hur de Ă€r uppbyggda pĂ„ olika sĂ€tt för olika mĂ„lgrupper. De har analyserat texter och lĂ€rt sig hur man kan se pĂ„ sakprosa.
Ăn sĂ„ lĂ€nge har de inte lĂ€st nĂ„gon engelska. Det kommer först under termin tre. Rebecca kĂ€nner sig lite orolig över att det kan bli tufft att prata och skriva engelska, men att lĂ€sa Ă€r inga problem. Andra i klassen ser dĂ€remot fram emot engelskan. Under termin fem kan man praktisera eller studera utomlands för att fĂ„ en kĂ€nsla för vad man vill göra med sin utbildning.
- Jag skulle vilja praktisera som sprĂ„kvĂ„rdare, titta pĂ„ andras texter, kanske pĂ„ en myndighet? Det Ă€r det jag skulle vilja jobba med sen. Eller kanske forskaâŠ
SammanhÄllningen inom programmet Àr bra, mÄnga Àr engagerade och vill framÄt. Det Àr blandade Äldrar, mellan 19-37 Är, men de flesta Àr under 22. De trÀffas tre dagar i veckan nÀr de har förelÀsningar pÄ Campus Valla.
- Det Àr ett fritt program, i den bemÀrkelsen att vi har mycket att lÀsa hemma. Det krÀver disciplin, men det passar mig att inte sitta pÄ förelÀsningar alla dagar.
Gott tecken för humanioras framtid
- Det Àr ett gott tecken för humanioras framtid att vi fyllde programmet, sÀger Andreas Nyblom, lektor i litteraturvetenskap och docent i mediehistoria och programansvarig för SprÄk, litteratur och medier. Foto Jenny Ahlgren
Han Àr mycket nöjd med första kullen studenter som Àr sprÄkintresserade och tycker om att förmedla sig i text.
- Men en humanist i dag behöver förstÄ ocksÄ andra uttrycksformer Àn traditionell text. VÄra studenter kommer bli proffs pÄ att analysera texter och pÄ att uttrycka sig. De kommer att lÀra sig hur text, bild och gester samspelar och hur olika medier kan anvÀndas, liksom vad de betyder för hur budskap utformas och uppfattas. Studenterna fÄr prova pÄ redaktionellt arbete och olika kanaler för att förmedla akademisk kunskap dÀr texter samverkar med exempelvis video- och poddinspelningar i digitala publikationer.
Att utbildningen Àr öppen, alltsÄ inte en yrkesutbildning, ser bÄde Andreas och studenterna som en fördel.
- Vad man vill göra efterÄt kan vÀxa fram under tiden. DÀrför bjuder vi in olika yrkesgrupper som förelÀser för att vi ska kunna presentera olika valmöjligheter.
Exempel pÄ vad man kan arbeta som efter utbildningen Àr redaktör, översÀttare, sprÄkvÄrdare eller kommunikationsanalytiker. För att ha ordentlig koll pÄ vad som hÀnder i omvÀrlden har programrÄdet tre externa ledamöter som har koll pÄ lÀget. Det Àr Johan Hagesund, förlÀggare pÄ DIBB förlag, Lotta Ederth, sprÄkvÄrdare pÄ SR, UR, SVT och Mats Granberg, projektledare pÄ Litteraturscen Norrköping.
- Vi förbereder studenterna för morgondagen, som vi inte vet nÄgot om och ser till att de Àr vÀl förberedda för en förÀnderlig arbetsmarknad. Vi vill göra dem sjÀlvstÀndiga sÄ att de kan jobba sjÀlva, driva projekt och arbeta mot deadlines, avslutar Andreas Nyblom.