23 februari 2026

Så säger professor Maria Berge som studerar humorns roll i elevers och studenters lärandeprocesser. Hon menar att humor har en viktig funktion inom undervisning. Men skämt kan också exkludera, något man som lärare inte ska blunda för.

Maria Berge vid sitter vid ett bord med en dator. Fotograf: simon ohman jonsson inhousebyran
"Vi vet att lekfullhet i naturvetenskaplig undervisning är viktigt och att det inte får försvinna. Humorn är ett sätt att skapa lekfullhet verbalt", säger Maria Berge. Foto: Simon Öhman Jönsson, Umeå universitet.

Maria Berge är professor inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet. Hon har under sin forskarkarriär intresserat sig för inkluderings- och exkluderingsprocesser inom undervisning. Speciellt har hon fokuserat på humorns roll, hur skämt kan skapa gemenskap och bidra till lärande men också exkludera. Intresset väcktes redan under doktorandtiden.

Som doktorand noterade jag massor av humor i gruppsamtalen jag studerade. När jag sen forskade vidare kunde jag gå tillbaka och undersöka detta, säger Maria.

Hon har bland annat studerat fysikundervisning i årskurs nio och mekanikundervisning för universitetsstudenter tillsammans med forskarkollegan Per Anderhag. Två delar kring humorn väckte hennes nyfikenhet.

Det var så tydligt att vi som har fysikbakgrund förstod skämten mycket bättre än de som inte kan fysik. Bara att skämten handlade om fysik skapade en inkludering och exkludering som jag tyckte var fascinerande.

Det var också tydligt att humorn var en del av studenternas lärprocesser. De skojade bland annat om olika parametrar inom fysiken. Ett exempel var en oxe som drog en låda. Vad händer om oxen går upp i vikt eller åker ut i rymden eller går i ljusets hastighet? Det fanns ett lärande i det, säger Maria.

Humor som smörjmedel för lärande

Maria beskriver vidare hur skojande på olika sätt kan bidra till lärandet.

Det kan fungera som ett socialt smörjmedel när vi pratar. Vi kan lyfta fram kritik eller feedback på ett smidigare, roligt sätt. Vi kan också avgränsa med humorn. Det vi inte ska ta hänsyn till kan vi förtydliga genom att göra något absurt. Man behöver inte vara rädd för att överdriva på ett humoristiskt sätt.

Humor kan även spela en viktig roll i att lekfullhet bibehålls i högre åldrar menar Maria.

– Vi vet att lekfullhet i naturvetenskaplig undervisning är viktigt och att det inte får försvinna. Humorn är ett sätt att skapa lekfullhet verbalt. I stället för att agera med kroppen kan vi fantisera med scenarion som är komiska. Där kan det finnas stora lärandemöjligheter.

Kontexten kring skämtandet spelar dock en viktig roll betonar Maria.

Det finns forskning som visar att det inte fungerar att enbart sträva efter att få ett skratt eller en häftig effekt i ett experiment. Då kommer elever bara ihåg det roliga eller häftiga, inte naturvetenskapen bakom.

Per och jag studerar i stället den vardagliga humorn som finns i all undervisning. Den är kontextberoende, man behöver vara där för att uppleva den som rolig. Man skapar skämtet tillsammans, man bygger en gemenskap ihop, säger Maria.

Skämt kan också exkludera

Tillsammans med forskaren Anders Johansson har Maria Berge studerat fysiklärares skämt på universitet i USA och Skandinavien. Hon beskriver att de kunde se tydliga paralleller mellan lärosätena där det verkar finnas en sorts lärarhumor om fysikern som ett geni.

En styrka med de här skämten är att eftersom fysik är så svårt är det helt okej att som student inte förstå, och att tycka att det är svårt. Till exempel ”om ni inte förstår det här direkt ska ni veta att Einstein också hade problem med det här”, säger Maria.

Samtidigt bygger det upp den här smala identiteten kring fysiker som geni. Det är ganska exkluderande mot de som inte är i rummet, ”vi här inne är de som är jättesmarta”. Studenter riskerar att inte känna sig hemma när det finns en typ av humor som alla skrattar åt men som man själv kan känna är obehaglig.

På frågan om denna typ av humor även förekommer bland yngre åldrar är det inget Maria observerat. Däremot beskriver hon en torr typ av skämtande bland fysiklärare i grundskolan som hon upplever som underhållande.

Torr humor är jag väldigt förtjust i. Ett exempel på det är läraren som drar ett streck på tavlan och säger ”det här är en koppartråd”, suddar ut och säger ”nej förresten, det är en silvertråd” utan att röra en min. Det skämtet kanske går vissa elever förbi men det kanske inte gör något, säger Maria.

Att ta humorn på allvar

På frågan vilka medskick Maria skulle vilja göra kring humor i undervisning svarar hon:

Som forskare kan vi inte avfärda humorns roll, där finns viktigt lärande. Som lärare ska man inte vara rädd för att använda humor om det känns naturligt. Reflektera samtidigt över vad och hur du skämtar för det kan bli fel, avslutar hon.

Läs mer om forskningen

Forskningsartikel: Maria Berge, Per Anderhag (2025) , Science and education.

Forskningsartikel: Maria Berge, Sofie Kobayashi (2025) , Studies in Continuing Education.

Läs mer på på Umeå universitet.

Fler intervjuer inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Mer forskning för lärare i naturvetenskapsämnena och teknik

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.