22 juni 2023

Linköpings universitet får sammanlagt nästan 57 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bilda två nya så kallade excellenscenter, dels inom sociologi och datavetenskap, dels inom psykiatri, neurovetenskap och psykologi. Enligt Vetenskapsrådet sker tilldelningen i mycket hård konkurrens.

Markus Heilig. Fotograf: Anna Nilsen
Markus Heilig leder projektet som ska utforska varför folk beter sig på sätt som är till skada för dem, trots att de borde veta bättre.

Vid excellenscentrumen ska forskare från olika områden samlas kring ett tema eller en frågeställning. Runt det ska de bygga upp forsknings- och utbildningsverksamhet.

Forskning kring skadliga beteenden

Vid Linköpings universitet får Centrum för social och affektiv neurovetenskap mest pengar: 29 miljoner kronor under fem år. Projektet leds av professor Markus Heilig.

Grundfrågan som ska utforskas är varför människor så ofta beter sig på sätt som är skadliga för dem själva, trots att de borde veta bättre. Syftet är att belysa mekanismer som ”främjar, förmedlar eller skyddar mot beteenden som leder till skada för en själv.”

Samhällsvetenskap på nytt sätt

Bild på Peter HedströmDet är en spännande tid för samhällsvetare, säger Peter Hedström. Foto Gunilla Lundstrom Nästan lika mycket pengar – knappt 28 miljoner – tillfaller The Swedish Centre for Computational Social Science där Institutet för analytisk sociologi och Institutionen för datavetenskap ska samarbeta.

Det är ett forskningsområde som vuxit starkt de senaste åren tack vare den snabba utvecklingen av digital teknik. Genom analys av stora datamängder kan samhällsvetenskaperna nu ta fram kunskap om komplexa sociala processer i stor skala, till exempel om hur vaccinskepsis uppstår eller hur polariseringen av politiska åsikter uppkommer.

− Det här en mycket spännande tid för samhällsvetare eftersom vi nu för första gången har möjlighet att vetenskapligt ta oss an frågeställningar som tidigare inte kunnat belysas på ett tillfredställande sätt, säger professor Peter Hedström som leder projektet.

Målet är att placera Sverige vid den internationella forskningsfronten inom den här typen av forskning.

Möjlighet till förlängning

Med pengarna vill Vetenskapsrådet bidra till att bygga upp forskningsmiljöer med stor potential för nyskapande forskning. 124 ansökningar har kommit in. Dessa har sedan bedömts av en internationell panel.

Totalt fick 15 projekt på olika lärosäten klartecken. Varje forskningsmiljö får 4-6 miljoner kronor per år under fem år. Efter utvärdering är tanken att det ska finnas möjlighet till ytterligare fem års finansiering.

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.