– Förhoppningsvis får vi en tydligare bild av var vi står i dag, men även stöd i hur vi själva kan agera för att möta framtidens utmaningar som påverkar våra kommuner, säger Katrin Siverby, kommundirektör i Färgelanda kommun.
Tillsammans med de fyra övriga kommunerna i Dalsland ingår Färgelanda i Dalslandssamverkan, som i våras beviljades regeringsbidrag på 1,5 miljoner kronor för att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera service och välfärd till invånarna – så kallade kapacitetsanalyser.
I det här arbetet ska Dalslandssamverkan även att samarbeta med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet. Forskningsstödet är viktigt för en långsiktig förändring, menar Katrin Siverby.
– Stödet från CKS handlar ju mycket om att få ta del av den kompetens som finns där kring förutsättningar för mindre kommuner och hur dessa kommuner kan arbeta för att stärka sin kapacitet.
– Det övergripande målet är att en förändring sker i vårt sätt att arbeta, dels i de enskilda kommunerna, dels i Dalslandssamverkan.
Samverkan innebär fördjupad kunskap både för kommunerna och för forskningen, menar Josefina Syssner, professor vid och föreståndare för CKS.
– Det är jätteroligt att CKS kan vara ett kunskapsstöd i regeringsuppdraget! Flera av våra forskare är särskilt engagerade i små kommuners utmaningar och möjligheter. Det gör att vi kan bidra med kunskap, samtidigt som vi är nyfikna och vill veta mer om hur just de här kommunerna arbetar med att stärka sin kapacitet.
Mycket att vinna på fördjupade samarbeten
I Sverige är samverkan mellan kommuner vanlig och de senaste åren har fokus legat på att göra den så enkel som möjligt. Den generella rätten till avtalssamverkan, som infördes i kommunallagen 2018, är ett sådant exempel.
– Kommuner har mycket att vinna på fördjupade samarbeten med återkommande samverkanspartners – både av strategiska skäl men inte minst för att göra organisationen överblickbar för medborgare och förtroendevalda. Mitt intryck är att fördjupad samverkan redan pågår i stor omfattning i landet, där regeringens bidrag kan vara ett välkommet ytterligare incitament, säger Katarina Soldan.
I Dalsland finns tidigare erfarenhet av kommunsamarbete. Katrin Siverby menar att regeringens beslut om bidrag möjliggör en djupare genomlysning av kommunernas och deras samverkans styrkor och svagheter.
Samverkan hellre än sammanslagning
Utöver Dalslandssamverkan har Region 10, där flera kommuner i Norrbotten och Västerbotten ingår, beviljats statligt stöd för att utreda hur deras kapacitet kan stärkas. Kapacitetsanalyserna ska redovisas 1 juni 2026.
De två nätverken samarbetar även med varandra, samt med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA).
Regeringens beslut om beviljade bidrag grundar sig i Kommunperspektivutredningen, som stod klar 2024. Enligt utredningen betraktar kommunerna samverkan, snarare än kommunsammanslagningar, som en lösning på de växande kapacitetskraven.
