10 december 2024

Vi ställde olika frågor till några av deltagarna på BSRC Winter Conference 2024 och bad dem att kommentera läget och vad som behövs i framtiden.

montage porträtt på män och kvinnor.

Hur går det för biogasen?

Johan Larsson, ST1 Biokraft:
Man på konferens.
Jonan Larsson, St1 Biokraft.
− Det finns flera ljuspunkter. Till exempel har EU ganska högt satta mål för grön omställning och för icke-fossila bränslen, inte minst för biogasen. Det kommer vi att påverkas av i Sverige. Det som är viktigt är att fortsätta utbilda politikerna om fördelarna med biogas och biogödsel. Det vore även bra om regelverken kring hållbarhet och styrmedel blev mer lika i olika länder inom EU.

Hur var årets BSRC Winter Conference?

Emelie Algebrant, energistrateg, Tekniska verken:
Kvinna på konferens.
Emelie Algebrant, energistrateg, Tekniska verken.
- Den här typen av mötesplatser är viktig för att byta erfarenheter och knyta kontakter. Jag fick en djupare förståelse för biogasens värdekedja, från insamling av råmaterial till återföring av näringsämnen till jordbruket. I slutändan handlar det ju om att minska växthusgasutsläppen och öka försörjningstryggheten, och här spelar biogasen en viktig roll.

Vilken är utmaningen för tillverkningen av e-metan och vätgas?

Nils Lannefors, business development manager, Kanadevia Inova:
Man på konferens.
Nils Lannefors, Kanadevia Inova.
− Tillverkning av vätgas och E-metan kräver mycket el och därför behöver vi säkra tillgången på förnybar el till låga priser, som vind- och vattenkraft och utnyttja perioder med låga elpriser för produktion av vätgas och E-metan. Detta innebär att vi behöver främja alla fossilfria energislag för att klara den gröna omställningen.

Vad behövs för biogasutvecklingen i Sverige just nu?

Anneli Ahlström, Gasum:
porträttfoto kvinna på konferens.
Anneli Ahlström, Gasum.
− Det behövs en diskussion om hur vi kan använda odlade grödor till substrat för biogastillverkning. Biogasen är viktig för vår egenförsörjning men det som blir kvar efter utvinningen går också att använda, till gödsel bland annat.

Hur ska biogasen få riktig fart i framtiden?

Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU:
man talar i mikrofon.
Sven-Erik Svensson, SLU.
− Nu är expertisen ganska enig. Det finns teknik som fungerar, även om det finns förbättringspotential. Nu behöver vi nå ut med biogasens fördelar. Vi behöver ha med fler representanter från myndigheter och politiker på konferenserna. Och vi behöver lyfta frågan om försörjningstrygghet för både energi och livsmedel eftersom båda hör ihop med biogasutvinningen.

Vad kan myndigheterna göra för att främja biogas?

Helena Andersson, ekostrateg, Region Gotland:
portträttbild kvinna.
Helena Andersson, ekostrateg, Region Gotland.
− Jag vet inte exakt vad lokala myndigheter kan göra, mer än att ge planutrymme för biogas, bidra till kunskap om biogas och fortsätta att efterfråga biogas där det är möjligt. Men det behövs alltid kunskap för att fatta beslut. Det gäller även för investerare, och bankerna som ger lån till företagen. Det finns en teknisk potential, vilja och kompetens i Sverige. Framför allt behövs långsiktiga politiska förutsättningar för att satsningarna ska komma lokalt. Och nu tycker jag att de finns på EU-nivå. Så det handlar om att genomföra.


Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.