Det är väl känt att den som växer upp i ett utsatt område har större risk att hoppa av skolan och få begränsade möjligheter på arbetsmarknaden.
Mindre känt är om sådana uppväxtförhållanden har olika stark påverkan under olika perioder av en persons barndom. Ännu mindre vet man om vilka åtgärder som kan fungera för att bryta eller mildra de negativa konsekvenserna.
17 miljoner från Vetenskapsrådet
–Projektet handlar främst om att undersöka hur en uppväxt i utsatta områden och skolor påverkar barn från det att de föds till att de blir unga vuxna och sedan hitta systematiska åtgärder för att motverka ojämlika uppväxtvillkor, säger universitetslektor Benjamin Jarvis vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Han ska leda projektet som just fått drygt 17 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Det sträcker sig över sex år och kommer att angripa problemet från flera håll.
Forskarna vill undersöka hur segregation uppstår och utvecklas över tid. De ska titta på betydelsen av ett barns familjebakgrund, vilken inverkan föräldrarnas val av boende och skola har under olika skeden av barndomen, samt göra en uppskattning av hur mycket olika faktorer påverkar chanserna till jobb och utbildning senare i livet. Slutligen planerar forskarna även att testa effekterna av olika politiska beslut genom att använda datorsimuleringar.
Hjälp till beslutsfattare
Hur påverkas till exempel segregation och utbildningschanser om beslutsfattare bestämmer sig för att stoppa, eller snabba på, husbyggnation i vissa områden? Vad händer om villor och bostadsrätter prioriteras framför hyresrätter? Vad blir resultatet om en skola stängs i ett visst område? Eller om en ny öppnas? Vilken inverkan har det om friskolor prioriteras framför kommunala skolor?
–Alla dessa beslut kan få konsekvenser för ojämlikhet och segregation både på lång och kort sikt. Vi hoppas kunna hjälpa beslutsfattare och allmänhet att bättre förstå följderna, så att de kan ta mer välgrundade beslut, säger Benjamin Jarvis.
Forskargruppen som Benjamin Jarvis leder består av Martin Arvidsson, Maria Brandén, Adel Daoud, Laura Fürsich, Peter Hedström, Selcan Mutgan, Erik Rosenqvist och Eduardo Tapia vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Miriah Meyer från Institutionen för teknik och naturvetenskap, och Elizabeth Bruch från University of Michigan.
