– Vad ska vi göra med alla gamla kläder som nu måste tas om hand? frågar sig Erik Sandberg, professor i logistik.
Tillsammans med Rudrajeet Pal, professor i textilt management på Högskolan i Borås, utforskar han lösningar på de utmaningar som den nya lagen medför. Deras arbete kan bli nyckeln till en mer hållbar framtid.
Sortering av textilier
En av de största utmaningarna är hur och var alla insamlade textilier ska sorteras. Först måste man manuellt plocka ut det som är helt och rent och som kan återbrukas. Detta är både tids- och kunskapskrävande. Resten blir textilavfall som behöver sorteras efter material och färg för att kunna säljas vidare. De flesta textilier är gjorda av blandmaterial, vilket gör sorteringen svår och kostsam. Ny teknik och finansiering är nödvändiga.
– I Sverige har olika företag testat tekniskt avancerade sorteringsmaskiner, men kostnaderna har varit för höga, delvis på grund av logistiska problem, säger Erik Sandberg.
Glapp mellan tillgång och efterfrågan
Idag går de textilier som är hela och säljbara till återbruk, exempelvis secondhandbutiker. Men marknaden för secondhand är redan mättad i Europa. Vad ska man göra med överskottet och textilavfallet?
– Ull och vit bomull har köpare, men blandmaterialen, som det finns mest av, är svårare att sälja. En liten del blir trasor och stoppning, men fler idéer behövs. I Polen finns till exempel ett företag som tillverkar utemöbler av textilavfall, berättar Erik Sandberg.
Vinsten med nya lagen
Trots utmaningarna ser Erik Sandberg fördelarna med den nya lagen.
– Ge lagen en chans, det finns mycket att vinna, uppmanar han. Textil- och modeindustrin är en av världens mest miljöpåverkande industrier. Det är därför viktigt att den utvecklas till att bli mer cirkulär och hållbar. Vinsten med den nya lagen är att den riktar uppmärksamheten mot textiliernas betydelse. Idag är det en självklarhet att inte slänga en glasburk i soporna. Dit måste vi nå även med textilierna.
Lagen är bara början
För att en cirkulär textilindustri ska fungera krävs förändringar på alla nivåer, från modeskapare och producenter till konsumenter och ansvariga för sophantering.
– Det svåraste är att skapa efterfrågan; att bygga försäljningen och hitta avsättning för avfallet. Det lättaste borde vara konsumentens uppdrag, att handla mindre, så att det blir mindre avfall i slutänden. Och det borde vara självklart med rena material i modet så att konsumenterna efterfrågar det.
De två projekten som Erik Sandberg och Rudrajeet Pal vid Högskolan i Borås samarbetar i avslutas under 2025 och 2026. De kommer att öka förståelsen för logistikens betydelse vid utformning och design av textila värdekedjor.
Mer om lagen på Naturvårdsverket:
