Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att barn och unga får sina mänskliga rättigheter kränkta genom kontroll, begränsningar och våld i syfte att bevara familjens heder. Det gäller både flickor och pojkar. För de allra flesta som genom sitt yrke möter barn är det här ett komplext område. Barnet eller den unge står ofta under påverkan av flera personer samtidigt, och handlingsutrymmet för att själv söka hjälp eller berätta om sin situation är begränsat. Många blir utsatta för hot, våld och psykisk press att leva upp till förväntade normer.
Nytt brott: Äktenskapsresebrott mot barn
Varje år förs barn och unga ut ur landet för att giftas bort. Barn är särskilt utsatta då de saknar möjligheten att ta sig hem eller klara sig själv. Vuxna har därför ett stort ansvar att se till att det inte sker.
Regeringen föreslår nu ett helt nytt brott: äktenskapsresebrott mot barn. Till skillnad från äktenskapsresebrott (som berör vuxna) krävs inget vilseledande, olaga tvång eller utnyttjande av barnets utsatta belägenhet. Bestämmelsen äktenskapsresebrott mot barn gäller också när någon tillåter eller på annat sätt förmår ett barn att resa utomlands i syfte att barnet ska giftas bort eller ingå en äktenskapsliknande förbindelse. Det kan handla om allt från uttalade krav till mer subtila påtryckningar. Barnet behöver inte ingå äktenskap för att brottet ska ses som fullbordat. Det sker i stället när barnet har kommit fram till det andra landet.
Lagförslaget tydliggör att vårdnadshavare har en straffrättslig skyldighet att agera för att förhindra att barnet förs utomlands i syfte att giftas bort. Underlåtenhet att stoppa en sådan resa kan leda till ansvar. Det straffbara beteendet består antingen i att vårdnadshavaren uttryckligen tillåter att barnet reser utomlands i syfte att barnet ska utsättas för ett sådant brott, eller att vårdnadshavaren, trots kännedom om att en sådan resa är förestående, underlåter att vidta åtgärder för att förhindra att den genomförs.
”Förmår” innebär juridiskt att det ska finnas ett orsakssamband mellan gärningspersonens handling och att äktenskap ingås. Det innebär att det krävs en aktiv handling från gärningspersonen för att uppnå resultatet. Handlingen kan dock bestå av mer indirekta påtryckningar.
Försök till äktenskapsresebrott mot barn kriminaliseras
Propositionen föreslår att även försök till äktenskapsresebrott mot barn ska kriminaliseras. Det betyder att en gärningsperson kan hållas ansvarig även om resan inte fullbordas, under förutsättning att genomförandet har påbörjats.
– Kriminaliseringen av försök ger yrkesverksamma ett tydligare verktyg för att fånga upp risker, långt innan ett barn hunnit lämna landet. När även subtila påtryckningar kan vara straffbara blir det än viktigare att professionella vågar ställa frågor, dokumentera och samverka tidigt, säger Sandra Skoog.
Skärpta straff för barnäktenskaps- och äktenskapstvångsbrott
Regeringen föreslår att minimistraffet för barnäktenskapsbrott och äktenskapstvång höjs till sex månaders fängelse, och maximistraffet till sex år. Syftet är att lagstiftningen ska spegla brottens allvar och ge rättsväsendet stärkta verktyg för att markera barns rätt till skydd.
Tillåtet att använda hemliga tvångsmedel i utredningar
Pixabay
– Tystnadskulturen i hedersrelaterade ärenden gör att barn sällan kan räkna med stöd från sin omgivning. Hemliga tvångsmedel kan därför bli en viktig utredningsåtgärd när polis och åklagare behöver svar som barnet själv inte har möjlighet att ge, säger Sandra Skoog.
Undantagslöst förbud mot erkännande av otillåtna utländska äktenskap
Regeringen föreslår ett förbud helt utan undantag mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap, däribland barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggiften. För yrkesverksamma är det en viktig förändring. Barn som kommer tillbaka till Sverige ska alltid betraktas som ogifta i laglig mening, vilket bör förenkla både bedömningar och skyddsåtgärder.
– När straffen skärps visar lagstiftaren hur allvarlig denna form av utsatthet är i samhällets ögon. Det ställer samtidigt krav på att yrkesverksamma har kunskap om både riskfaktorer och hur man skapar trygga situationer där barn vågar berätta om utsattheten. Barnafrid kommer att följa utvecklingen och fortsätta att ta fram kunskapsstöd för att de i mötet med barn och unga ska kunna tolka och använda lagstiftningen i praktiken, avslutar Sandra Skoog.
Omröstningen i riksdagen äger rum den 26 maj och lagförslagen föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
(pdf)
