Pang i bygget - den osynliga undertextaren träder fram
14 augusti 2025
Jonas Roslund
Svenskar läser mycket - särskilt om man räknar in undertexter till film och TV. Men spelar undertextaren själv någon roll? I jakten på ett svar har forskaren Lars Jämterud kollat på översättningen av den klassiska brittiska komediserien Pang i bygget.
Lars Jämterud fotograferad vid ett hotell i Linköping där miljön ur Pang i bygget återskapats.Fotograf: Charlotte Perhammar
En översĂ€ttare av böcker kan ibland sĂ€tta sin tydliga prĂ€gel pĂ„ ett verk. Den ursprungliga översĂ€ttningen till svenska av Sagan om ringen Ă€r ett exempel. ĂversĂ€ttaren tog sig sĂ„ stora friheter att författaren, JRR Tolkien, faktiskt blev oerhört upprörd.
Men nÀr det gÀller översÀttning av film och tv Àr friheten mer begrÀnsad. Det vet Lars JÀmterud som Àr universitetsadjunkt vid Institutionen för kultur och samhÀlle. Han har nÀmligen sjÀlv jobbat som undertextare frÄn engelska till svenska under mÄnga Är.
Jakten pÄ undertextarens "röst"
â ĂversĂ€ttare i allmĂ€nhet och undertextare i synnerhet Ă€r vĂ€ldigt osynliga, Ă€ven om de ju faktiskt tillför en helt egen röst vid sidan av den vi som tittare hör genom skĂ„despelarnas egna röster. ĂversĂ€ttarna fĂ„r vĂ€ldigt lite erkĂ€nnande. SĂ„ jag började tĂ€nka att - ja, vad gör vi egentligen?
Det blev fröet till hans doktorsavhandling In Search of the Subitlerâs Voice â Jakten pĂ„ undertextarens röst. Lars JĂ€mterud har granskat översĂ€ttningen av komediserien Pang i bygget (Fawlty Towers) som visades i Sverige första gĂ„ngen mellan 1976 och 1980. Eftersom det under 90-talet gjordes ett par nyöversĂ€ttningar gick det att jĂ€mföra de olika versionerna.
Undertextning Àr ett uttryck för kreativitet, sÀger Lars JÀmterud.Fotograf: Charlotte PerhammarUndertextningens betydelse och historia
Undertextning kan tyckas som ett mycket smalt forskningsomrÄde, men Lars JÀmterud menar att den Àr viktigare Àn vi tror. Data han tagit fram visar att vi Àgnar mer Àn 70 minuter per dag Ät att lÀsa undertexter och bara drygt 60 minuter Ät tryckta medier (pÄ papper eller digitalt). Undertexter kan till exempel vara ett stöd för invandrare som ska lÀra sig svenska och de har sannolikt gjort oss alla bÀttre pÄ engelska. Men Àmnet Àr i stort sett outforskat.
Under arbetet har Lars JÀmterud grÀvt i arkiven för att kunna teckna undertextningens historia i Sverige. Hur kommer det sig att Sverige inte dubbar film och tv sÄ som man gör i Tyskland, Italien eller Frankrike? En aspekt Àr ekonomisk. Undertextning Àr tio gÄnger billigare. Vissa lÀnder har ibland ocksÄ valt dubbning för att kunna censurera innehÄllet. Men i Sverige tycks publiken redan frÄn början ha varit mer kÀnslig för dubbningens dÄliga ljud och oÀkta ton. Man ville höra de riktiga rösterna tala.
Det stĂ€ller förstĂ„s sĂ€rskilda krav pĂ„ översĂ€ttaren, sĂ€rskilt om publiken ocksĂ„ förstĂ„r ursprungssprĂ„ket. Textremsans begrĂ€nsade utrymme Ă€r en utmaning, liksom hur man ska hantera olika ord och uttryck. Det finns mĂ„nga möjliga lösningar och det Ă€r dĂ€r som Lars JĂ€mterud har sökt efter undertextarnas âpersonliga rösterâ.
RĂ€knat publikens skratt
Det betyder att han bland annat rÀknat hur mÄnga ord i den engelska dialogen som försvunnit vid översÀttningen, hur mÄnga hela repliker som tagits bort och hur mÄnga textremsor som anvÀnts per minut. Han har Àven tittat pÄ hur undertextarna gör nÀr studiopubliken skrattar. Försöker de hitta ett skÀmt nÀra originalsprÄket eller kanske hitta pÄ ett eget? Det innebÀr ocksÄ att han varit tvungen att rÀkna det totala antalet skratt i seriens tolv avsnitt: 1788 stycken, varav 698 resulterade i undertexter. Slutligen har han intervjuat tvÄ av dem som gjort översÀttningar av Pang i bygget.
Ett Ă€lghuvud har en viktig roll i ett av seriens avsnitt. Fotograf: Charlotte PerhammarSĂ„ hittade han nĂ„gon âröstâ? Svaret Ă€r ja. Tydligast Ă€r att den första översĂ€ttaren var före sin tid genom att anvĂ€nda betydligt fler textremsor per minut Ă€n vad som var vanligt pĂ„ 70-talet. Men den var ocksĂ„ vĂ€ldigt pigg pĂ„ att anvĂ€nda utropstecken för att understryka skĂ€mt och att skapa svenska skĂ€mt nĂ€r de engelska var lite svĂ„ra att förstĂ„. ĂversĂ€ttarna pĂ„ 90-talet lĂ„g nĂ€rmare originalsprĂ„ket och översatte ocksĂ„ Ă€nnu fler repliker.
Ett uttryck för kreativitet
En frÄga som instÀller sig Àr ju hur man ska anvÀnda de hÀr resultaten. För vidare forskning, blir Lars JÀmteruds sjÀlvklara svar. Men metoden att analysera röstprofiler skulle kunna anvÀndas av den som lÀr sig till undertextare för att till exempel avslöja om den i högre grad tenderar att utelÀmna repliker frÄn kvinnor eller frÄn vissa etniciteter. Studierna av undertextningens historia Àr ocksÄ nÄgot Lars JÀmterud skulle vilja fördjupa sig ytterligare i.
â Det hĂ€r Ă€r ett uttryck för mĂ€nsklig kreativitet sĂ„ varför inte studera det? Att vi lĂ€ser vĂ€ldigt mycket undertext gör det Ă€nnu mer intressant, sĂ€ger han.
Fakta
Pang i bygget
Pang i bygget är en brittisk komediserie från 1975 och 1979 av John Cleese och Connie Booth med Cleese, Booth, Prunella Scales och Andrew Sachs i huvudrollerna. Serien sändes första gången 1976 och 1980 i Sverige och har sedan dess gått i repris många gånger.