žŁÀûŒ§

24 februari 2026

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. Metoden är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En person i labbrock som hĂ„ller i en flaska. Fotograf: Rättsmedicinalverket
AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

– Döden Ă€r ju en stark biologisk signal, sĂ€ger Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik, IMT, vid Linköpings universitet, som lett en studie publicerad i Nature Communications dĂ€r AI anvĂ€nds för att bestĂ€mma dödstidpunkten.

NÀr kroppen dör pÄbörjas en mÀngd biologiska processer. Organ och vÀvnader börjar brytas ner vilket bland annat leder till förÀndringar av smÄ molekyler i blodet som kallas metaboliter. De bryts ned pÄ ett förutsÀgbart sÀtt som korrelerar med hur lÄng tid det gÄtt frÄn dödstidpunkten.

En man med skÀgg sitter framför en bÀrbar dator. Per Wistbo Nibell
Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik, IMT, vid Linköpings universitet.

– Det ger oss möjligheten att bedöma nĂ€r en individ faktiskt har avlidit, nĂ„got som Ă€r vĂ€ldigt viktigt för rĂ€ttsmedicinska utredningar, men ocksĂ„ för polisens arbete. De behöver till exempel lĂ€gga resurserna pĂ„ rĂ€tt vittnen i rĂ€tt tidsperiod i den avlidnes liv, sĂ€ger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid LiU och forskare vid žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ, RMV.

Analys av metaboliter

De metoder som i nulÀget anvÀnds för att faststÀlla dödstidpunkt, Àven kallat postmortalt intervall, Àr bland annat kroppstemperatur, likstelhet och mÀngden kalium i ögats glaskropp. Dessa metoder ger dock osÀkra svar efter att ett par dagar förflutit sedan dödstidpunkten.

PortrĂ€tt av man utanför žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ. Thor Balkhed
Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid LiU och forskare vid žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ, RMV.

Metoden som nu utvecklats av forskare vid LiU tillsammans med RMV anvÀnder i stÀllet artificiell intelligens för att analysera metaboliterna i blodprov som samlas in vid obduktion.

Totalt har blodprover frÄn över 45 000 obduktioner samlats av RMV under nÀstan tio Är, en databas som sakar motsvarighet i hela vÀrlden. Blodproverna anvÀnds för att hitta olika kemiska substanser som droger, lÀkemedel eller gifter. Men Àven koppens egna metaboliter gÄr alltsÄ att hitta i blodproverna.

"Guldgruva med data"

Av dessa 45 000 prover har 4876 med kÀnt postmortalt intervall anvÀnts för att trÀna AI-modellen.

– Det Ă€r en guldgruva med data som finns hos žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ. Men vi kunde ocksĂ„ visa att det inte behövs den stora mĂ€ngd data som man kanske tidigare trodde. Det rĂ€cker med nĂ„gra hundra individer för att göra motsvarande modeller, vilket gör vĂ„r metod anvĂ€ndbar Ă€ven i laboratorier vĂ€rlden över som inte har tillgĂ„ng till lika mycket data, sĂ€ger Rasmus Magnusson.

En kvinna sitter framför en bÀrbar dator. Per Wistbo Nibell
Elin Nyman, docent inom systembiologi vid IMT.

Forskarna visade att deras nya modell kunde förutse tiden frÄn dödens intrÀffande till obduktionen med en precision pÄ ungefÀr en dag Àven för de som varit avlidna i upp till 13 dagar. En tydlig förbÀttring mot dagens metoder. Enligt Elin Nyman, docent inom systembiologi vid IMT, var det ett högriskprojekt som inte nödvÀndigtvis skulle funka.

– Vi visste att mĂ„nga yttre faktorer pĂ„verkar kroppens nedbrytning och var förvĂ„nade att signalen frĂ„n kroppens metaboliter var sĂ„ pass stark nĂ€r det gĂ€ller att förutsĂ€ga postmortalt intervall. Det dataset vi har idag ger information om vilken dag dödsfallet skedde, men vi vet inte nĂ€r pĂ„ dygnet de dog, sĂ€ger Elin Nyman.

NÀsta steg tid pÄ dygnet

SÄ forskarnas nÀsta steg Àr att ta fram ett dataset med mer precis information om dödstidpunkten för att sedan kunna trÀna modeller som bÄde skall ge sÀkrare uppskattningar av det postmortala intervallet och kunna avgöra vilken del av dygnet ett dödsfall skett.

En man i grön skrubbdrĂ€kt och glasögon. žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ
Carl Söderberg, rÀttslÀkare och forskare pÄ RMV.

– RĂ€ttsmedicinska bedömningar innebĂ€r ofta ett pusselliknande detektivarbete. Det hĂ€r nya verktyget ger oss bĂ€ttre möjligheter att bedöma hur lĂ€nge nĂ„gon varit avliden Ă€ven nĂ€r det gĂ„tt en lĂ€ngre tid sedan dödsfallet, vilket har stor betydelse sĂ€rskilt i mer komplexa Ă€renden. Vi arbetar nu vidare med utveckla Ă€n mer trĂ€ffsĂ€kra modeller, sĂ€ger Carl Söderberg, rĂ€ttslĂ€kare och forskare vid RMV.

Studien finansierades i huvudsak av VetenskapsrÄdet, stiftelsen Forska utan djurförsök samt StyrkeomrÄde forensiska vetenskaper vid LiU och RMV.

Artikel: , Rasmus Magnusson, Carl Söderberg, Liam J. Ward, Jenny Arpe, Fredrik C. Kugelberg, Albert Elmsjö, Henrik Green, Elin Nyman, Nature Communications 17 2026, publicerad online 11 februari 2026. DOI: 10.1038/s41467-026-69158-w

Kontakt

Forskningsprojekt

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.