– Pengarna hjälper oss i sökandet efter nya material där vi kan skräddarsy egenskaperna. Materialen är endast är några atomlager tjocka och på sikt hoppas vi att de kan bidra till skapandet av mer hållbara lösningar för framtiden, säger Johanna Rosén.
Johanna Roséns forskargrupp på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid LiU jobbar med det som ofta kallas 2D-material. Arbetet sker på bred front och kombinerar expertis inom flera olika områden. För att skapa de olika materialen modelleras de först i datorn och testas virtuellt. I nästa steg skapas materialet i labbet. Sista steget är att analysera det nya materialet och utvärdera egenskaperna.
– Alla steg gör vi i min forskargrupp. Därför är det viktigt med en bredd av kompetenser som jobbar tillsammans. Då går arbetet också fortare framåt.
– I ett gram av de 2D-material vi utforskar ryms en yta som motsvarar en fotbollsplan. Det gör materialet lämpligt för till exempel vattenrening, energilagring och medicinsk teknik. Vår uppgift nu är att ta reda på hur materialen ska utformas och var de används på bästa sätt, säger Johanna Rosén.
Göran Gustafssonprisen delas varje år ut till fem unga framstående forskare inom disciplinerna matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Priset består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera som fördelas på tre år. Dessutom får forskarna ett personligt pris på 250 000 kronor.
– Det är roligt och ärofullt att få ett så prestigefyllt pris. Många framstående forskare har fått det innan och det är ett kvitto på att vår forskning är samhällsrelevant och viktig, säger Johanna Rosén.
Om priset
Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Kandidaterna nomineras av universiteten själva. Kungliga Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av stiftelsen.
Årets pristagare finns, förutom vid LiU även vid Chalmers, Karolinska Institutet och KTH.
Läs mer om årets pristagare:
